Bra kompetens hittas naturligtvis i hela organisationen. Dock finns det alltid nyckelpersoner som är avgörande för verksamhetens nuvarande och framtida prestationer. Kostnaden för att förlora en nyckelspelare är hög - både i reella pengar men också för att effektivt kunna nå de strategiska utmaningarna bolaget står inför.
Att behålla dessa nyckelpersoner dvs medarbetare med hög prestation, hög potential och som fyller kritiska funktioner i bolaget är viktigt. Det blir som viktigast efter tex stora förändringar eller vid återhämtning efter konjunktursvackor då efterfrågan av bra
kompetens på marknaden är som störst.

Vet ni vilka ert företags nyckelpersoner är? Hur definierar ni vad som är en nyckelspelare?

Första steget för att kunna behålla sina nyckelspelare är att ta fram tydliga kriterier för vad en nyckelperson är, för att i nästa steg identifiera vilka som uppfyller dessa kriterierna.

Att ha en ärlig dialog om framtida möjligheter och förväntningar är viktigt, då krav och önskemål om en tydlig utveckling och meningsfulla arbetsuppgifter återfinns väldigt högt upp på önskelistan. Många gånger är det just otydligheten om framtiden och icke infriade löften som får nyckelpersoner att börja sin process för att lämna bolaget.

Även fast ekonomisk kompensation inte har med vår inre motivation att göra så har det i olika undersökningar visat sig vara en klart viktig faktor för denna grupp. Se till att ha kunskap om hur konkurrenskraftiga löner och kompensation ser ut för er bransch så att ni kan ha en ärlig dialog även om detta. Om någon får ett erbjudande utifrån - se till att ha en strategi för att (eller om) ni skall ge motbud.
Skall man behålla en nyckelperson till varje pris? Självklart inte - har personen redan lämna bolaget mentalt blir det bara ett sätt att dra ut på processen. Däremot, genom att ha en strukturerad process och en ärlig dialog med era nyckelpersoner har ni en mycket större chans att vara en vinnare om kampen för att attrahera och behålla riktigt bra kompetens på marknaden.
 

Som chef finns det inget bättre att vara än en autentisk ledare. Under de senaste åren har det skrivits åtskilliga artiklar och böcker om detta begrepp. Den autentiska ledaren följer utan avkall sina egna personliga värderingar och är samtidigt medveten om – och öppen med – sina svagheter och styrkor.

Man skulle kunna kalla det för det sunda förnuftets ledarskap.

När Charalambos A. Vlachoutsicos, professor i ekonomi vid Atens universitet i Grekland, undervisar i det autentiska ledarskapet brukar hans elever opponera sig, berättar han i en artikel i ledarskapstidningen Harvard Business Review.

”Att vara autentisk är väl detsamma som att säga vad du tycker och ventilera vad du känner vid en viss tidpunkt?”, brukar de säga.

Men nej, att vara sitt sanna jag är inte detsamma som att vara spontan.
Inte heller är autenticitet något som går att fejka. Att agera som om du vore på ett visst sätt fastän du inte är det, fungerar inte i längden. Förr eller senare kommer dina medarbetare att se igenom det och börja känna sig obekväma med att du inte riktigt menar vad du säger.

Du kommer heller inte att kunna spela teater dag efter dag, år efter år.

”Dina ord, ditt kroppsspråk, dina handlingar och beslut kommer att avslöja att du inte är den du utger dig för att vara”, säger Charalambos A. Vlachoutsicos.

För de studenter som ställer sig frågande till vikten av autenticitet brukar han lägga fram ett exempel:

Anta att du håller i ett brainstormingmöte och någon lägger fram en idé som du tycker är riktigt dålig. Anta också att tålamod inte är din starka sida och att du spontant utbrister ”det är en dum idé!”.

Uppriktigt? Ja. Utvecklande? Nej.

Föreställ dig att du i stället reagerar annorlunda; att du av erfarenhet vet att din otålighet kan bero på att du inte riktigt förstår vad den andra personen egentligen menar. Om du fick veta mer om hur din medarbetare tänkte kanske idén inte skulle vara så dum?

Genom att erkänna för dig själv – och din grupp – att din medarbetare kan ha något värdefullt att erbjuda håller du tillbaka impulsen att vara spontan.

I stället säger du ”jag förstår inte vad du menar med detta, kan du berätta mer?”.
Vilken av dessa två autentiska reaktioner är den bästa? Tja, egentligen den som återspeglar mest av dig.

Tänk på att om du följer den spontana linjen och kallar idén för dum visar du endast upp din känsla. Uttalandet säger inget om din medvetenhet eller att du kanske inte vet vad den andra personen egentligen menar (och egentligen hänger de ju ihop: känslan av att någon annan är dum härrör ofta från irritation över att inte förstå).

Genom att säga ”berätta mer” uttrycker du en inre rättvisa. Det är autentiskt på så sätt att du ärligt erkänner att du inte alltid förstår allting.

Det är också mer effektivt, vilket enligt Charalambos A. Vlachoutsicos är hela poängen med äkthet.

”Ett spontant, kränkande svar hindrar det fria flödet av idéer i mötet. Det må så vara att de andra håller med dig om att idén är dum, men ingen kommer att våga öppna munnen. Du kan gå miste om goda idéer och viktig information.”

Det andra svaret har precis motsatt effekt. När medarbetarna ser att deras kollega inte trycks ner fungerar det som en försäkran om att de inte behöver vara rädda för att uttrycka sina egna idéer öppet.

I framtiden kommer de att erbjuda dig alla idéer och viktig information som de har.

Idag har vi en arbetsmarknad där det, i många fall, är företagen som får kämpa rätt hårt för de rätta kandidaterna med den rätta kompetensen till sina vakanser.
När nästa konjunktursvängning kommer – vilket den förr eller senare gör – så kommer vi ha en annan situation.

Att det finns många kandidater, men få arbeten att välja på.

Det är lätt att slappna av i en högkonjunktur om man är arbetstagare. Det är ett gynnsamt klimat. Få är de som tänker att de kan bli utan jobb. Om man till äventyrs skulle bli det, så får man snart några alternativ att välja mellan för att hitta nästa utmaning.

Så är det för många. Sedan kommer det naturligtvis alltid att finnas grupper som har svårare att verka på arbetsmarknaden. Idag tappas invandrare bort som kommer med enorm kompetens, men som vi av någon anledning har svårt att ta till oss. Eller alla nyutexaminerade studenter som arbetsgivare sållar bort för att de har för ”lite erfarenhet”. Också de som är äldre sorterar vi in i högen som ”för trötta”.
Vi generaliserar och drar stora slutsatser av för lite information.

Högkonjunkturen gör att vi blir lite mätta och kanske i många fall loja. Vi har svårt att tänka att livet skulle kunna bli sämre, vad gäller jobbmöjligheter. Vi jobbar på och gör det vi ska.

Men vi glömmer att vi ska fortsätta vara anställningsbara.

Vad är det att vara anställningsbar? När man söker på ordet, så kommer inte en definition upp. Det kommer flera. I mångt och mycket verkar ordet mest användas i politiska diskussioner om hur utbildningsväsendet arbetar med att få människor i utbildning för att de senare skall vara möjliga att anställa på jobb.

Ändå så pratar vi om anställningsbarhet. Inte minst vi som rekryteringskonsulter pratar om detta. Vad vi menar är att du som arbetstagare måste se till att du förstår vad det är som gör dig gångbar på arbetsmarknaden. Det kan se olika ut för olika yrkeskategorier, men också för olika åldersgrupper. Det är inte enbart arbetsgivarens ansvar att måna om din anställningsbarhet. Även om det är viktigt för en arbetsgivare att se till att de anställda är där för att de vill, inte för att de inte kan få något annat jobb någon annanstans.

Men du måste också själv tänka på detta. För din egen skull.

Vi möter många människor som jobbat i 20 år hos en och samma arbetsgivare. Ofta för att de trivts så bra och fått lagom med utmaningar och utveckling där. Ibland händer det att man går in i en tillfällig svacka hos arbetsgivaren och man är tvungen att friställa personal. Man erbjuder generösa avgångsvederlag till personer som arbetat länge. Du kanske nappar på detta, för att du tänker att nu – nu fick jag en chans att ta mig i kragen och skaffa mig ett nytt jobb.

För 20 år sedan så var det fint att vara anställd länge hos en och samma arbetsgivare och man såg negativt på ”hoppjerkorna”. Idag är normen att man skall arbeta 5-10 år hos en arbetsgivare och sedan byter man.

Hur dessa normer uppstår är svårt att säga. Jämför du en person som arbetat 20 år hos en arbetsgivare med en som bytt jobb var 5:e år, så kommer du att få massor med olika resultat beroende på vilka människor du jämför och inget annat. Man kan säkert prata om sannolikheter. D v s att en människa som arbetat i 20 år hos en arbetsgivare, sannolikt inte kommer ihåg hur det är att byta jobb. Att inte vara känd i organisationen, att lära sig helt nya system och en ny kultur. Men du kan inte med säkerhet säga att det är så. För självklart beror det på personligheten och också vad personen har gjort. Är det en konsult som varit ute och arbetat i många andra organisationer t ex? Eller en person som enbart arbetat i en och samma organisation och haft en och samma uppgift under 20 år?

Med det sagt: Kom ihåg att se till att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Du kan göra en massa saker själv. Utveckla dig, lär dig nya saker, låt dig inspireras av andra på andra företag, förstå vad det är just du i ditt område/yrke behöver utvecklas i. Lär dig av din chef, eller någon annans chef. Mingla i branschen, eller andra branscher.

Det du inte kan göra är att ta bort alla fördomar som finns om branscher, människor, åldrar och härkomst. Men vi kan göra det vi kan. För att motverka fördomarna.
 

En chef har en viktig position i en organisation genom att chefen har och bygger relationer åt alla håll – uppåt, med chefskollegor, med medarbetare och med externa intressenter. Bra relationer har en positiv påverkan på förtroende, arbetsklimat, inspiration och prestationer.

Därmed inte sagt att det är enkelt att hantera alla relationer. Varje relation är unik och har sina behov och förväntningar, och ofta hanteras vissa relationer bättre än andra. Men ju mer man vet om sig själv och hur man fungerar, desto effektivare blir man i interaktionen med andra.

Ett sätt att utveckla sina relationer är att ha goda kunskaper om sina främsta talanger och styrkor, använda dem och vässa dem. Mer om det lite längre fram.

Fyra viktiga ansvarsområden om du leder andra

• Rekrytera och välja ut talanger: attrahera rätt talanger genom att förstå vad som kännetecknar de bästa inom organisationen och hitta fler med potential att bli riktigt bra.
• Skapa engagemang: bygga en arbetsmiljö där medarbetarna är involverade och engagerade i sina jobb och i företaget. Koppla mål kring engagemang till affärsmålen och länka det till respektive individs styrkor.
• Performance Management: hjälpa medarbetare förstå, nå och till och med överträffa det som organisationen förväntar sig av dem. Tydliga förväntningar, regelbunden feedback och uppföljning av individuella mål är viktiga komponenter.
• Utveckling: hjälp medarbetare att skaffa de kunskaper och förmågor de behöver för att utveckla sina talanger till styrkor, använda styrkorna och kontinuerligt vässa dem. Identifiera varje persons unika kombination av talanger och styrkor, ge dem ansvar och roller som gör att styrkorna utvecklas ännu mer.

Vad kännetecknar framgångsrika chefer?

Man kan tro att chefer och ledare som är framgångsrika är mycket lika varandra och gör på samma sätt. Så är det inte. De har mindre gemensamt än man kan tro, de har olika sätt och stilar för att inspirera, coacha, vägleda och bygga relationer. Undersökning gjord av Gallup Institute visar dock på tre områden som är gemensamma för de bästa:

Fokus på styrkor

• Cheferna anser man har största chansen att nå framgång om man fokuserar på sina styrkor
• Är medvetna om sina egna styrkor och tar ansvar för att både använda och utveckla dem
• Förstår och uppskattar sina medarbetares styrkor och ser till att de får ansvar kopplat till dessa.

Fokus på engagemang

• Cheferna bryr sig om varje person i sitt team och hjälper honom/henne att växa i sin roll
• Bygger en kultur baserad på samarbete och förtroende
• Har system och metoder för att säkerställa att medarbetarnas önskemål och behov tillgodoses

Resultatfokus

• Är tydliga med förväntningar och mål
• Mäter och följer upp
• Använder regelbundet feedback och coaching för att hjälpa medarbetare ta beslut

Vad fokus på styrkor kan ge
Undersökningar visar att ett medvetet fokus på förstå, utveckla och investera i styrkor resulterar i ökad produktivitet och större engagemang

• Team visar på 12 % högre produktivitet, medarbetare är sex gånger mer engagerade. Stort engagemang leder till mindre frånvaro, ökad kundnöjdhet, ökad glädje.
• De som får använda sina styrkor i stor omfattning upplever ökat självförtroende, känner mindre stress och mer energi

Hur kan du ta reda på vilka dina och andras talanger och styrkor är och hur du kan utveckla dem vidare?

Vi fokuserar på att öka insikten om egna, andras och ett teams talanger och styrkor. Både för att förstå och ”äga” styrkorna och för att veta hur de kan utvecklas vidare.

För ett team handlar det om att förstå vad var och en är bäst på och hur man kompletterar varandra.
 

Din förmåga att utveckla och använda din självdisciplin är en av de viktigaste för att nå de önskade framgångarna och resultaten.

Vad är då självdisciplin?

En definition är: ”Förmågan att göra det du behöver göra, när du behöver göra det, oavsett om du känner för det eller inte.”

Forskning och studier har visat att de som har disciplinen att skjuta, upp eller avstå, en omedelbar belöning för att istället få något bättre längre fram i tiden oftast är de mest framgångsrika. Albert Einstein sa en gång något i stil med: ”Ränta-på-ränta-effekten är den starkaste kraften i Universum.” Sparande nu och på läng sikt ger med den effekten stor avkastning efter ett antal år. Självdisciplin handlar bland annat om just förmågan att skjuta upp eller avstå en omedelbar belöning. Efter du har gjort det svåra och nödvändiga arbetet, du får du skörda större och bättre frukter. Du kommer troligtvis också respektera dig själv mer, din självkänsla ökar, du känner dig stolt.

Det som är bra är att du kan lära dig självdisciplin genom övning och repetition. En ny vana, en förändring, tar 21 dagar (enligt vissa) att bli bestående på en tillräckligt bra nivå. Självdisciplin handlar också om att göra det som de flesta andra tycker är tråkigt eller inte gillar. Det finns sex områden du kan jobba med att utveckla för att förbättra dig. De sex påverkar varandra, så blir du bra på en av dem så blir det positiva effekter på andra.

Du kan antingen göra ett program för dig själv för att träna dig, eller ta hjälp av en coach som du rapporterar till och som ger dig stöd på vägen.

1) Disciplinen att tänka

För vissa är det krävande att ta tid för att tänka efter före, hellre göra direkt och rätta till om det blev fel.

• Avsätt tid regelbundet för att tänka igenom vad som är viktigt, vilka de större problemen och frågorna är i ditt liv. Avsätt minst 30—60 minuter åt gången i tystnad. Tystnaden gör det lättare att höra ”din inre röst”.
• Använd penna och papper när du tänker, skriv ner frågeställningarna och det du kommer fram till. Ibland kommer lösningen bara genom att skriva ner frågan.
• Ta gärna en promenad för att tänka. Hjärnan fungerar som bäst när du går i 3-4 km/tim. 
• Bolla din tankar med någon du har förtroende för, kanske en coach. Någon som är neutral.
• Fråga dig ”vad är det jag antar/gissar kring den här situationen och vad är det jag verkligen vet?” Var öppen för att dina antaganden kan vara felaktiga.

2) Disciplinen att sätta mål

Fokus, närvaro och koncentration är viktiga faktorer för att nå dit du vill. Det är få vuxna människor som har mål på olika områden, en undersökningen jag läste sa att det var bara 3 % som satte mål för sig själva.

• Börja med att fråga dig ”Vad är det jag verkligen vill med mitt liv?”. Bär med dig frågan och ställ den gång på gång till svar träder fram.
• Antag att du inte hade något som begränsade dig. Du kunde använda en magisk formel för att få allt det du vill – utbildning, tid, pengar, kontakter. Vad skulle du göra då?
• Skriv ner 10 mål som du önskar ha. Skriv i presensform och börja varje mening med ”Jag…” . Titta på dina mål varje dag. Skriv i boken ofta, påminn dig om målen. Skriv de 10 målen varje dag så att du kan dem utantill. Notera hur de förändras över tid.

3) Disciplinen att hantera tid och aktiviteter

En teori säger att varje minut du lägger på att planerar sparar tio minuters genomförande.

• Gör en lista över allt du ska, vill eller måste göra. Skriv listan kvällen innan kommande dag så att ditt undermedvetna kan arbeta åt dig under natten.
• På morgonen, prioritera i listan. Fokusera på de aktiviteter som ger störst värde/nytta/resultat. (80/20-regeln). Du kan använda någon passande modell för hur du prioriterar; viktigt/bråttom, 1-5 eller A-E. Organisera listan efter dina prioriteringar.
• Börja på morgonen med dagens viktigaste uppgift. Försök hålla fokus på den och gör den om möjligt klar. En fråga du kan ställa dig är ”Hur använder jag just nu min tid på värdefullaste sätt?”

4) Disciplinen att ha mod

Mod handlar om att göra saker trots att det finns en rädsla med i bilden. Rädslan för att misslyckas är kanske den största rädslan som hindrar oss.

• Mod kan utvecklas genom att du regelbundet tränar den muskeln när det finns chans.
• Gör det till en vana att ta tag i och möta rädslan i stället för att undvika den. Rädslan brukar då minska. Ditt mod växer.
• Identifiera en stor rädsla i ditt liv och disciplinera dig att hantera den och möta den så snart det är möjligt. Ditt självförtroende ökar liksom din trygghetszon.

5) Disciplinen att vara ständigt lärande

• Ta för vana att regelbundet läsa något eller lyssna på något som utvecklar dig inom ditt yrkesområde. Lägg 30-60 minutera per dag. Använd t.ex tiden du sitter i bilen för att lyssna eller pendlartid för läsning.
• Gå på seminarier och kurser som hålls av experter inom ditt område. En bra idé från ett seminarium kan spara tid eller göra dig effektivare.
• Ha en utvecklingsplan/läroplan för dig själv, sätt regelbundet mål för din utveckling. Ett sätt att varje månad medvetet lära sig ett nytt område eller läsa en ny bok.

6) Disciplinen att vara uthållig

En utmaning kan vara att vara uthållig ”ända in i kaklet”, att slutföra till 100 % även om du möter hinder eller tröttnar.a) Ju mer du tror på att de du gör är rätt och riktigt, desto enklare att vara uthållig hela vägen.

• Se till att du lägger tiden på rätt saker.
• Ju oftare du visar uthållighet, desto mer kommer du tro på dig själv och det du gör. Du blir helt enkelt bättre av att göra klart när du känner för att ge upp

Övrigt
Förutom de nämnda områden så finns förstås disciplinen att äta bra, dricka vatten, motionera, sova bra och ta pauser regelbundet..

"Vid en olycka i en gruva blev åtta man instängda. Gruvan hade rasat samman och räddningsmanskapet hade stora svårigheter att ta sig fram genom gruvgången.

Inuti gruvan rådde ett behärskat lugn. Arbetarna hade några liter vatten men ingen mat och de bävade för vad som skulle kunna hända. De räknade ut att de skulle klara sig i fem eller kanske sex dygn. Endast en av männen hade klocka och han lovade att rista ett streck i väggen för varje timme, så att de kunde hålla tiden.

Mycket riktigt ristade han ett streck, men bara varannan timme. Han sa inget om detta till de andra. 

Alla klarade sig tills de blev räddade under det nionde dygnet. Alla utom den man som visste vad klockan var."

Ur "Varför växer gräset? Andra sådden" av Klas Hallberg och Magnus Kull

De flesta chefer vet vad som krävs av deras ledarskap och vad de behöver göra. Men om så är fallet, varför lyckas inte alla chefer i sitt ledarskap trots att de nu vet hur de borde leda?

Bara för att man vet vad man som chef behöver göra betyder inte att det är lätt att göra det. Det krävs mod och vilja att också göra det som krävs, vilket kan vara att våga fatta ett beslut när all information inte finns och riskerna måste övervägas noga. Det kan handla om att fatta obekväma beslut och genomföra förändring som kommer att ha långtgående konsekvenser. Det kan vara frågan om att genomföra ett obehagligt samtal eller lyssna till sina kritiker med ett öppet sinne.

Som Winston Churchill sa: ”Mod är det som krävs för att stå upp och prata, mod är också vad som krävs för att sitta ner och lyssna”.

Så vad är mod? En modig person är en person som handlar i överensstämmande med sina övertygelser och önskningar även vid risk för negativa konsekvenser. Mod är att vara rädd men övervinna sin rädsla för att göra det som behöver göras.
Aristoteles kallade modet en av våra viktigaste dygder, för det gör alla andra dygder möjliga. Tänk dig hur innovation, försäljning eller ledarskap skulle te sig utan mod.
Det enda sättet att utveckla mod är att kräva det av sig själv. Alla har dessutom kapaciteten att vara modiga.

Modiga chefer har utvecklat förmågan att fatta beslut och ta nästa steg framåt. De vågar säga det som behöver sägas och konfrontera saker när och om det behövs. De agerar snabbt när prestationerna inte är tillräckliga och frågar själv efter feedback och lyssnar. Att delegera och låta andra växa och ta ansvar och t.o.m. tillåta misstag så att en lärande miljö skapas utmärker även dessa personer.

De som har modet att ta ett kliv framåt, ta risker och leda i osäkerhet blir vinnare, både privat och som chefer.

Så låt oss utveckla vårt mod så att vi blir modiga.

Skrivet av: Eva Borgert Palm

Hur ofta har man inte hört att vissa personer är som bäst när det verkligen gäller och under press hamnar de verkligen på topp. Men forskning visar faktiskt på motsatsen. Visst får vi saker gjorda under press och deadlines MEN det betyder inte att vi för den delen förbättrar vår förmåga att tänka rationellt, fatta bra beslut, fokusera eller arbeta kreativt och effektivt.

Först måste vi dock skilja mellan stress och press. Stress innebär en situation som har hög arbetsbelastning i största allmänhet. Under press är vi i en situation som har en avgörande och stor betydelse för vår framtid, det är lite vinna eller försvinna över de situationerna. Dessa situationer är betydelsefull för oss, det finns osäkerhet, innebär både ansvarstagande och att vi nog kommer att bli bedömda. Dessa saker kan väcka alltifrån stress, oro, skräck och förvirring till en rädsla för att misslyckas.

Men varför blir vi då sämre under press? Jo, ju viktigare just resultatet är för oss, desto större är risken att vi faktiskt underpresterar då vi instinktivt kan reagera på negativa känslor (oro, rädsla för att misslyckas mm) som uppkommer med att begränsa vår kapacitet.

Våra minnessystem
Vi har flera minnessystem, varav ett är vårt arbetsminne. Det skall hjälpa oss att t.ex. analyser data, utvärdera och ta beslut. Här lagrar vi information under en kortare tid. Vi har också ett procedurellt minne där vi lagrar kunskap om hur vi skall utföra olika uppgifter och sådant som vi har övat på. Vi behöver ha tillgång till båda dessa men i en pressad situation finns det risk att vårt arbetsminne blir upptaget av massa ovidkommande tankar och oro. Då riskerar vi att inte få tillgång till våra förmågor som vi har övat på.

Så, för att inte överbelasta arbetsminnet eller det procedurella minnet i en pressad situation behöver vi lära oss två saker:

• Att inte låta t.ex. orostankar uppta vårt arbetsminne
• Att lämna det procedurella minnet ifred så att det kan arbeta så att vi kan utnyttja vår kunskap, förmågor och vad vi har övat upp.

Tvärtemot våra instinkter skall man inte anstränga sig för mycket för att göra ”sitt bästa” i en pressad situation. Försöker vi prestera bättre än vi någonsin har gjort tidigare, så riskerar vi att sluta lita på vår förmåga. Vi rör oss bort från de strategier vi har lärt oss/övat på och som har gjort oss framgångsrika tidigare. Istället börjar vi improvisera vilket garanterat gör oss sämre.

Hur kan du förbättra din förmåga?
Så vad kan du göra för att förbättra din förmåga att klara av situationer där du är under press. Här kommer några saker du kan öva upp dig på:

• Fokusera på uppgiften, så håller du distraherande tankar på avstånd och kan ägna dig åt det som krävs för att lyckas. Det är nämligen en skillnad på att fokusera på uppgiften istället för på resultatet.
• Se varje situation (även en pressad situation) som en möjlighet och inte som ett hot. Beskriv situationen på ett positivt sätt och att det är självklart att du kommer att lyckas.
• Se det som en av många möjligheter. Om du ser det som nu eller aldrig så ökar risken för att du faktiskt kommer att misslyckas.
• Se till att vara förberedd på det oväntade – det gör dig bättre rustad att hantera vad än som kan komma att hända. Innan en presentation, intervju etc – gå igenom olika scenarior ”Tänk om x händer...” och hur du i så fall skulle lösa det.
• Påminn dig om dina förmågor och tänka igenom/visualisera för dig själv när du har lyckats tidigare. Experiment har visat att de som tänker på sina förmågor före en tuff uppgift lär sig snabbare och gör färre fel.
• Ha fokus på det som går att kontrollera. Alltför ofta oroar vi oss för saker vi ändå inte kan göra något åt, vilket bara skapar stress och energidränage. Dessutom, finns det saker som bekymrar dig – skriv ner dem så att de inte får fortsätta att ockuperar ditt arbetsminne.
• Sist – men inte minst - bli van att hantera känslan av stress! Hitta också något som hjälper dig att fokusera i en pressad situation (det kan vara alltifrån att djupa andetag, rörelser, visualiseringar och mantran).

Att vi kommer att hamna under press från tid till annan är oundvikligt. Genom att förstå vad som händer, inte blockera oss och öva upp oss kan vi - trots allt - faktiskt bli bättre på att prestera under press!
 

Nu har de flesta precis kommit tillbaka till jobbet efter semestern, eller ska snart göra det. Det kan för många av oss vara trögt i början, kroppen och hjärnan är inte riktigt igång och fortfarande lite i ”semestermode”. Ledighet och lugn byts mot jobb, krav, mål och förväntningar. Förändringar skapar oro och även att bryta semestervanor kan vara en jobbig förändring för många.

Nu handlar det om att ta steg för steg för komma igång och inte chocka hjärnan och kroppen med att slå på fulla arbetsturbon direkt.  Det kan vara en utmaning om det är så att du har 100-tals mail som väntar och nya projekt och deadlines som står och väntar. Lätt att bli överväldigad över den vågen som kommer över en. En vanlig fallgrop är att försöka göra allt som samlats på hög de första dagarna.

För några kan det vara så att motivationen inte är på topp, och det handlar inte bara om att semestern är slut. Det känns helt enkelt inte lika roligt länge att göra det man gjorde tidigare i år, det känns att börjar bli dags för någon slags förändring. Frågan är bara vilken, till vad, hur, när?

Kanske har du under sommaren reflekterat en del kring ditt jobb, din ekonomi, relationer eller din hälsa och tycker att det är dags för en förändring på något område. Det finns något där som gnager och som du borde ta tag i, men det är lite svårt att sätta fingret på vad det är. Ibland är det så att en positiv förändring på ett område sprider sig till andra områden. Om motivationen för jobbet är låg så kan det hjälpa (i varje fall under en kortare period) att sätta upp intressanta mål på andra områden, kanske nå ett viktigt mål inom området hälsa/träning, lära sig något nytt på fritiden eller reda ut en relation.

Jag har sammanställt några tips till dig för att hjälpa dig komma igång efter ledigheten. Efter dem kommer några tankar och tips kring vad du kan göra om du funderar på att förändra din jobbsituation.

Behöver du hjälp att sortera ut dina funderingar och idéer, ta tag i jobb/karriär, sätta och nå mål eller göra en personlig plan av något slag, hör av dig.
 

Att starta bra efter semestern – några tips

1. Mjukstarta, ett vanligt tips från stressforskare. Låt augusti eller åtminstone första arbetsveckan vara en omställningsperiod. Försök minimera antal möten första veckan, ta dig tid att samla upp, planera, sortera, reflektera. Ge dig själv mentalt halvtid och utsätt dig inte för att börja prestera till 100 % från första dagen. Var snäll mot dig själv.
2. Börja t.ex på en onsdag i stället för på en måndag. Det ger en lugnare start än att kasta sig ut med alla andra samma måndagsmorgon. Börja gärna tidigt den första dagen så du hinner få lite koll innan de andra kommer.
3. Fundera på vad du vill ska hända under hösten och sätt upp tre inspirerande mål. Du kan till exempel göra din egen 140-dagarsplan från vecka 32 till vecka 52 och fokusera på tre områden där du vill ha åstadkommit en förändring. Formulera de önskade resultaten du vill ha nått i vecka 52 och gör sedan en plan för hur du steg för steg tar dig dit. Jobb, hälsa, ekonomi och relationer är områden som bör vara i balans och som påverkar varandra. Det är kanske där du hittar dina mål. Använd gärna en coach som stöd under din förändringsresa, så får du hjälp med både målformulering, handlingsplan och support.
4. Om du känner dig låg på energi, fundera på vad det är som brukar ge dig positiva respektive negativa känslor i vardagen. När, var och hur brukar de uppstå? Försök förstå känslorna och framkalla fler tillfällen i vardagen där du skapar förutsättningar för positiva känslor. Gör gärna en lista över sådant som brukar ge dig energi eller göra dig på gott humör. De gånger du behöver så kan det vara en hjälp att kika på listan och göra något av det som du skrivit ner. För mig brukar det alltid hjälpa att se till att ta en paus, komma ut och gå eller cykla. Eller ta med mig kameran på en fotoexpedition.
5. Boka in pauser för återhämtning, energipåfyllnad och reflektionen i kalendern. Nu i början på terminen när kalendern är lite tommare är chansen större att du kan fylla på med egen tid, till exempel för roliga möten, luncher, utflykter, träning, träffa vänner, reflektionstid eller annat du mår bra av. Kanske planera in en eller ett par långhelger i höst.Låt jobbet anpassa dig till dina pauser, inte tvärtom. Om det ändå lätt blir så att jobbet tar över, boka aktiviteter där du gör något med någon annan, då är det svårare att boka bort dem.
6. Passa på att under första dagarna samla upp notes-lappar, listor, anteckningar med mera och strukturera upp allt i till exempel en veckoplan/månadsplan. Det brukar kännas skönt att få koll på läget. Gå igenom mailen och addera i samband med det saker till din plan. Skicka ett kort svar "jag återkommer" till de som önskar något av dig, så slipper du frågor av typen "har du fått mitt mail om...". Prioritera dina listor så att du vet vad som är viktigast att ägna sig åt i början. Allt är inte både viktigt och bråttom, en hel del kan säkert vänta till lite senare.
7. Prova ett nytt förhållningssätt eller nya rutiner i höst. Du kanske hade ett inrutat mönster som du var trött på? Som inte funkade? Nu efter semestern är det en perfekt tidpunkt att arbeta fram nya rutiner som du kan implementera. Det kan till exempel handla om att fokusera på att ge och hjälpa till i stället för att få. Det etablerade sättet att se på livet är oftast att vi ska få något. Men då blir man lätt passiv och väntande. Fokuserar du på att ge och frågar dig ”hur kan jag hjälpa till?” är det du som tar kontrollen, och får dessutom uppleva glädjen i att ge. Eller prova på att ta dig ur bekvämlighetszonen och in i ”lärozonen” oftare. Utmana dig minst en gång i veckan med att prova något nytt.
8. Bestäm dig för att i höst bli riktigt bra på något. Kanske du ska vässa dig på jobbet inom något område och lyfta dig. Kanske anmäla dig till någon kurs. Gå med i något nätverk. Sätta dig in i hur fonder och aktier fungerar och ta tag i ditt sparande. Välj ett område och lägg fokus på det, lägg lite tid varje dag. En enkel sanning är att det vi fokuserar på och lägger vår tid på blir vi bra på.

Om du funderar på att byta jobb men inte riktigt vet till vad

• Bristande motivation kan handla om flera olika saker, bland annat:
• Att man inte utvecklas längre där man är, taket är nått.
• De egna styrkorna och talangerna används inte så mycket som de skulle kunna göra.
• Det man gör känns inte längre meningsfullt.
• Jobbet tar för mycket tid och energi från annat man vill göra och som är viktigt för att må bra.
• Chefen/ledarskapet fungerar inte och gör att man inte trivs.

Det är ingen bra idé att utan en plan kasta iväg en massa ansökningar eller ta mängder av kontakter för att få en snabb lösning. Att öka klarheten i att veta vad man vill är en process som behöver få ta tid. Det är som ett pussel där bit efter bit sakta men säkert ger en uppfattning om helhetsbilden. Mellan bitarna behövs tid för reflektion och kanske samtal med ett bra bollplank.
Se det som en process i tre övergripande steg.

VAD?
Vad kommer jag med i form av främsta styrkor, kompetenser och förmågor? Vad är jag mest intresserad av? Vad kan jag lära av det jag gjort hittills? Hur ser mitt nuläge ut och vilka ramar sätter det för mig i mina val? Vilka är mina värderingar kring arbete och vad som är viktigt? Vad får mig att trivas?

VAR?
Var finns det jag söker och i vilken form? Anställd, egen, konsult eller något annat? Var i landet/världen? Vilken roll/position?

HUR?
Hur hittar jag det jag söker? Vilken strategi fungerar bäst? Hur pratar och skriver jag om mig själv så jag blir tydlig?

ATT GÖRA
Börja gärna med att fundera över vilka som är dina främsta styrkor och talanger, sådant du är naturligt bra på. Skriv ner dem och reflektera över dels hur väl de kommer till användning idag, dels hur det skulle kunna se ut om du använde dem fullt ut. Vad skulle du kunna göra då?

Om du både tittar på det du gör idag och det du hittills gjort, när har det känts mest stimulerande och utvecklande? Vad gjorde du då, vilka uppgifter/projekt tog du tag i? Vilka styrkor och förmågor kom till användning? Vad kan det säga om ditt nästa steg?

Gör en plan för att söka jobb. Bestäm hur mycket tid du egentligen kan lägga på sökandet och sätt mål efter det. Sätt upp en tidpunkt för när du vill ha det nya jobbet. De som har ett tidssatt mål får nytt jobb snabbare än de som inte har det. Prata med familj/vänner om ditt projekt så de vet att du behöver lägga tid på detta under ett tag.

Behöver du hjälp med de olika stegen, komma fram till vad du vill, göra en plan och få guidning i processen, hör av dig. Vi har hjälpt 100-tals personer i sina karriärfunderingar, mål och att komma dit man vill.
 

Tänk om du fick den här typen av feedback:
 
”Bengt, den där kundpresentationen du gjorde igår och även förra veckan var riktigt bra. Du var tydlig, engagerad och lyssnade verkligen till deras kommentarer. Det märks att du gillar det du gör och det märkte kunden också, de vill träffa oss igen. Jag blir glad av att arbeta med dig. Det är uppenbart att du har stor talang för att sätta dig in i ett område, paketera, lyssna in och presentera. Om du vill ser jag gärna att du fortsätter att göra mer av det och utvecklar dina styrkor ytterligare inom området. Hur ser du på det?”
 
Tydlig konkret återkoppling på våra styrkor är inte så vanlig. Det brukar i utvecklingssamtal, både i skolan och i arbetslivet, oftare handla om att fixa till något som inte är bra, att fokusera på det som inte fungerar. Eller så får vi en positiv kommentar som ”snyggt jobbat!”- kul, men inte så utvecklande.
 
Att medvetet börja arbeta styrkebaserat handlar om att börja se vad som är rätt med varandra i stället för vad som är fel.
 
I ett team som arbetar styrkebaserat
 

• så förstår varje medlem vilka egna styrkor den har och hur de används bäst
• ser och uppskattar varje medlem de styrkor de andra i teamet har
• ser medlemmarna till att de kombinerar sina olika styrkor för att nå önskade resultat

 
För att komma dit kan det behövas lite hjälp på vägen. Till att börja med behöver varje person öka kunskapen om och sätta ord på sina främsta talanger och styrkor. Vi skapar genom det ett gemensamt språk där var och en förstår vad olika benämningar betyder. Då blir det också lättare att se styrkorna i andra personers olika sidor.
För varje person blir det också lättare att förstå när man kommer bäst till sin rätt, men även när och hur man visar sina sämre sidor (vilket man kanske inte såg (eller ville se?) förut).
 
En effekt jag har märkt i team som påbörjat resan mot att bli styrkebaserat är att man börjar prata med varandra på ett sätt man inte gjort tidigare. Samtalet blir öppnare, medlemmarna ger varandra mer konkret feedback, mer fokus på vem som bäst gör vad och vem som kan vara en bra partner i olika sammanhang. Det här bygger förtroende.
 
En annan effekt är att engagemang och glädje ökar, konflikterna blir färre, och genom det blir det också bättre resultat.
 
För många personer innebär det också en ökad tillit till egna talanger och styrkor. Det ger ett ökat mod att kliva fram för man vet att det här är något jag är bra på. Tidigare tänkte man kanske att ”det här kan väl alla, det är väl inget speciellt.” Men alla kan inte allt. Och ska inte kunna allt.
 
En annan insikt man får är att man kan använda sin egen unika uppsättning talanger och styrkor för att åstadkomma det man vill, men på ett sätt som passar en själv, så det blir på ett naturligt sätt. Jag slipper vara eller bli någon jag inte är, i stället förädlar jag det jag redan är bra på. Några har upplevt det som befriande.
En väg för att börja arbeta styrkebaserat är först förtså att vara öppen för det, att vilja det. Sedan kan ett steg vara att använda StrengthsFinder, sätta sig in i de rapporter man får, samtala om resultaten, ge varandra regelbunden återkoppling, börja förstå hur man kan utveckla styrkorna vidare.
 
Du kan göra det på egen hand eller ta hjälp av en certifierad StrengthsFinder-coach som erfarenhet från samarbeten med många olika personer och team.
 

“Until one is committed there is hesitancy, the chance to draw back, always ineffectiveness. Concerning all acts of initiative or creation, there is one elementary truth...that the moment one definitely commits oneself, then Providence moves too.

All sorts of things occur to help one that would otherwise never have occurred. A whole stream of events issues from the decision, raising in one's favor all manner of incidents and meetings and material assistance which no man would have believed would have come his way. 

Whatever you think you can do or believe you can do, begin it. Action has magic, grace, and power in it.”   

(Scottish Himalayan Expedition quote)
 

Du vet hur det kan vara, du har ett spännande mål och har gjort en plan för att komma dig. De första stegen avverkas och det verkar gå fint. Men…så plötsligt dyker det upp något oförutsett hinder på vägen. ”Nej, det som såg så bra ut. Tänk att det alltid är nå´t som dyker upp.” Hindret kanske tar så mycket energi eller uppfattas som så stort att du tappar sugen och lägger ner projektet. Synd, det var ju en så bra idé.

Du kommer i varje projekt eller satsning du företar dig med största sannolikhet möta någon form av hinder, motstånd eller svårighet. Saker och ting blir ju inte alltid som tänkt eller förväntat, så kanske lika bra att vara beredd på det från början. Trots att man är medveten och beredd kan det förstås ändå vara svårt att hantera och förhålla sig till det som kommer i vägen och stör planerna.

Här är några samlade tips och idéer kring hur du kan förhålla dig till och hantera oväntade (och kanske även förväntade) hinder på vägen.

1. Du provar något nytt, startar upp ett projekt eller ett initiativ som du inte provat förut. Din väg är ny för dig och delvis utanför de kända stråken. Du möter hinder. Men de hinder du möter är en följd av att du både har valt den nya vägen och satt de mål du har. Så hindren är egentligen ett tecken på att du är på väg mot något stort. Det kan till och med vara så att ju större och viktigare målet är, desto större är hindren.
2. Om det är så att du inte möter några hinder alls, då kanske du inte utmanar dig tillräckligt. När du agerar utanför din komfortzon då utmanar du dig. Det kan vara obekvämt, men där finns också ett lärande du inte får annars. Utanför komfortzonen finn lärozonen och utanför den finns panikzonen (där ska du inte vara). Genom att ta lagom stora steg så ser du till att du är du i lärozonen regelbundet. Du kan till och med ha det som en ledstjärna att lagom ofta se till att göra saker som ligger i lärozonen.
3. Om du upplever att du bara möter hinder och inga framgångar alls, då kan det vara så att du gjort väl svårt för dig. Kanske är ditt mål för stort och orealistiskt, i varje fall just nu. Om du då inte reviderar målet kan du landa i uppgivenhet och energiförlust, och tappar lust att försöka igen. Det kan också vara så att du behöver be om hjälp för att nå ditt mål, det är för svårt att nå det på egen hand.
4. När du möter hinder eller utmaningar på vägen, håll ändå fast vid målet, drömmen, och ändra istället i planen. Planen, kartan, är bara ”best guess” och verkligheten anpassar sig sällan till kartan. När du möter hinder, påminn dig om det du är på väg mot, viken din intention är och varför det är viktigt för dig.
5. Lär dig observera din inre självbegränsande dialog. När du möter hinder eller går utanför komfortzonen då blir den inre rösten ofta starkare. Den kanske säger till dig saker som ”Det är ingen idé, det kommer inte att gå”, ”Varför ska det här alltid hända mig?”, ”Jag har inte det som behövs för att klara det här”, ”Jag gör det här se´n, nu måste jag först …”. Om du lär dig känna igen den och kan sätta en etikett på den blir det också lättare att säga ”det där känner jag igen, det har jag hört förr, men jag tänker ändå fortsätta framåt mot mitt spännande mål”. Du kan också prova att använda en person som du på något sätt har som förebild eller beundrar och säga: ”Hur skulle NN lösa det här problemet?”
6. När du möter ett hinder, stanna upp och ”brainstorma”, med dig själv eller tillsammans med någon (en coach!), till du har kommit på tre olika vägar hur du tar dig förbi, runt eller över hindret. Var lösningsorienterad och ställ dig frågan ”Hur gör jag för att….? ”
7. Prova att coacha dig själv med den här metoden:

• Beskriv problemet/hindret på en övergripande nivå.
• Beskriv hur det önskade läget ser ut när problemet är löst/hindret är borta.
• Dela upp hindret i tre delar – dig själv, andra personer och omgivningen (kan t.ex vara teknik, lokaler, transporter, IT)
• Vad i själva problemet/hindret är kopplat till dig? Skriv ner.
• Vad beror på andra personer? Skriv ner.
• Vad beror på omgivningen? Skriv ner.
• Lista ett par saker du kan göra för att lösa det som har med dig att göra.
• Lista ett par saker som går att göra som har med andra att göra.
• Lista ett par saker som går att göra och som har med omgivningen att göra.
• Prioritera bland alla idéer du fick i stegen g-h-i.
• Börja sedan omgående med den första

8. Tips inspirerat av Deepak Chopra. När du formulerat ditt långsiktiga mål eller din vision, låt följande sju principer följa med på resan:

• Jag kommer känna mig nöjd med mitt arbete under varje steg på resa
• Det jag gör och hur jag gör det kommer andra ha glädje av
• Mina nära och kära kommer att påverkas på ett positivt sätt av det jag gör
• Jag kommer känna mig kreativ
• Jag kommer känna mig stolt över mina framsteg
• Jag kommer bli smartare, klokare och bättre ju längre framåt jag kommer
• Jag kommer ge mig in på ett okänt område, men ett som jag vill utforska och upptäcka

9. Live with compassion.

• Work with compassion.
• Die with compassion.
• Enjoy with compassion.
• When problems come, experience them with compassion.

 (From ”How to be Happy” by Lama Zopa Rinpoche)
 

10. Välj väg – var konstruktiv, ställ rätt frågor till dig själv eller hamna i ”det svarta hålet”. Något händer dig, ett problem eller ett hinder dyker upp. Du kan då välja väg och ditt sätt att hantera händelsen genom att ställa olika typer av frågor till dig själv.

Den första mer konstruktiva vägen kräver ofta en mental ansträngning att följa, speciellt om du hamnat i ett pressat läge. Den andra landar vi på mer av automatik och där krävs det en ansträngning för att dels se att vi är där, dels för att byta spår (linjen som går upp mot den övre vägen).

Den första vägen, ”agera”, följer du om du ställer dig frågor av typen:

• Vad är det jag vill?
• Vilka är mina val?
• Vilka antaganden göra jag? Vad vet jag och vad gissar jag?
• Hur kan jag tänka eller se det här på ett annat sätt?
• Vilket är mitt ansvar här?
• Vad kan andra tänka och känna kring detta?
• Vad är det jag inte ser eller undviker?
• Vad kan jag lära av det här?
• Vilket är mitt nästa steg?
• Vad är möjligt?

Den andra vägen, ”reagera”, är det lätt att hamna på automatiskt. Den leder sakta med säkert ner i ett negativt svart hål där det handlar om att fly eller fäkta, där feedback upplevs som kritik, där det finns uppgivenhet eller stress.

Frågorna du ställer dig och som leder dit ser mer ut som:

• Vad är fel här?
• Vems fel är det?
• Vad är det för fel på mig?
• Hur kan jag visa att jag är den som har rätt?
• Hur kan jag skaffa mig kontroll?
• Hur kan de vara så korkade?
• Varför ska jag bry mig?
• För att bryta och komma upp på ”agera”-vägen behöver man hitta en trigger som bryter tankemönstret.
• Vilken trigger skulle passa dig bäst?

11. Var inte för snabb med att döma
Det kan vara bra att släppa på behovet eller önskan att döma/etikettera/definiera/värdera något som ”bra”, ”dåligt”, ”fel” eller ”rätt”. Om vi gör det och mer provar att förhålla oss som ”det som är är” får vi ett större inre lugn. Vårt inre ”tjatter” tystnar och det är lättare att lyssna inåt. Det kan ju vara svårt att idag veta vad som egentligen är rätt eller fel på lite sikt.

12. ”Experience is what you get when you didn´t get what you wanted”
(Randy Pausch, ”The Last Lecture – lessons in lving”). Och erfarenhet är värdefullt att samla på sig. Du får den genom att möta hinder och motstånd, göra misstag och lära av dem. Leta gärna upp ”The last lecture” på YouTube, en gripande och inspirerande film.

Vår arbetsmarknad förändras. Livslånga anställningar är allt annat än självklart idag - dessutom verkar det som om vi går emot en arbetsmarknad där det även kommer att finnas färre fasta anställningar.
Självklart kommer det finnas en hel del som fortfarande kommer att ha en tillsvidareanställning men det kommer i högre grad att röra sig om personer på nyckel- positioner och som är väldigt viktiga för att företaget skall lyckas med sin verksamhet och sina mål. 

Sannolikt kommer däremot antalet projekt- och tillfälliga anställningar öka (enligt Ekonomifakta har denna kategori ökat till 15-17% av vår arbetskraft) liksom antalet personer som arbetar på frilansbasis eller som externa konsulter och som kommer in för att lösa en specifik uppgift.  I USA och UK är det dessa kategorier som ökar mest och i USA sägs det nu finnas ca 53 miljoner som arbetar just på frilansbasis. Denna utveckling drivs av att företag hela tiden måste anpassa sig till det som krävs av dem nu och att de därmed har behov av att snabba kunna göra förändringar och anpassningar.

Så hur påverkar det oss - både som individer och som arbetsgivare?

Klart är att en förändrad arbetsmarknad ställer stora krav på oss som individer. Det kommer bli än viktigare för oss att ta ett allt större ansvar för vår egen utveckling - vår egen anställningsbarhet. Vi behöver se till att kontinuerligt utveckla oss och hålls oss á jour inom tex den bransch vi arbetar inom. Vi behöver säkerställa att vi kan och får tid att prioritera vår egen utveckling och vårt lärande.

Men även företag och organisationer behöver utveckla strategier för att kunna skapa möjligheter för lärande och kompetensutveckling, både för sina fasta anställda men också för sina projektanställda, externa konsulter mfl. De arbetsgivare som kommer att hålla sina medarbetare anställningsbara kommer också att vara mer attraktiva som arbetsgivare. Studier visar dessutom att en stark faktor som påverkar medarbetares förhållande och engagemang till sina arbetsgivare är vilka möjligheter det finns för att utveckla sig och hålla sig anställningsbar. 

Att arbetsmarknaden förändras är både naturligt och spännande men vi måste se till att vara rustade och utvecklas i takt med den.

Att ansvara för sig egen anställningsbarhet måste bli en självklar del av vår rutin liksom att företag prioriterar att ge möjligheter för att detta också skall kunna ske.
.

Det är ju ingen tvekan om att Leonardo da Vinci är en av historiens mest kända, och största, konstnärer. Men vet du vilka hans sista ord var innan han dog?
En man som Leonardo borde ju ha känt sig stolt över allt det han åstadkommit och lämnat efter sig, eller hur? Fel. Hans sista ord var ungefär:
”Jag har förolämpat människorna för att mitt arbete inte haft den kvalitet det borde ha haft”.
Låt oss stanna upp där ett ögonblick. da Vinci, en av de största målarna någonsin, världsberömd för bl.a Mona Lisa och Nattvarden, tvivlade faktiskt på sina förmågor.
 
Du har säkert, precis som da Vinci, till och från tvivlat på dig själv eller känt att saker och ting inte går din väg och då sett lite mörkare på tillvaron. Det är mänskligt att då och då ha en svacka. En intressant fråga är hur vi tänker och vad vi gör för att ta oss ur den och se saker på ett ljusare sätt.
 
Vi möter i vårt arbete människor som på olika sätt vill göra förändringar eller nå ett visst mål och det går då inte alltid som man tänkt. De möter olika hinder och motgångar som de inte planerat skulle dyka upp och de hanterar dem på olika sätt för att komma vidare. Tvivel är något som begränsar och får oss att tänka sämre tankar om oss själva. Det finns en risk att det blir en nedåtgående spiral som landar i att vi ger upp det vi tänkte göra.
 
Jag har under åren samlat på mig några olika verktyg och metoder som jag hjälper både andra och mig själv med.
 
Den här artikeln ger dig exempel på metoder och tekniker du kan använda när du tvivlar på dig själv för att bryta ett mönster eller skifta fokus. De är listade utan någon prioritet.
 
1. Ändra dina frågor – byt spår
 

När du hamnar i en situation som påverkar dig så finns två huvudspår att komma in på.Se bild ovan.

Väg 1) Agera: Ta ansvar, göra val och se ett lärande
.
Väg 2) Reagera: Skylla på annat eller andra, döma, tvivla, hitta fel

Den första vägen kännetecknas av genomtänkta val, lösningsorientering och vinna-vinna- tänk. Den leder till en känsla av optimism, möjligheter och förståelse. När man är här så är man accepterande och flexibel. Den andra vägen handlar om tvivel, reaktivitet och vinna-förlora-tänk och den leder ofta till brist på flexibilitet, en negativ inställning, stress och en begränsande syn. Det är lätt att man här letar fel och blir kritisk.

Du kan när något  som påverkar dig inträffar ställa dig några bra frågor för att undvika att hamna på den nedre vägen eller byta spår om du märker att du redan har hamnat på den. Exempelvis:

Vad vill jag med det här?
 Vilka är mina val?
 Vad är fakta och vilka antaganden gör jag?
 Hur kan jag se det här på ett annat sätt?
 Vad kan jag lära av det här? Vad är nästa steg?
 Hur kan jag skapa en vinna-vinna-situation?

2. Lär av tidigare goda erfarenheter

När du känner tvivlet komma så kan du gå tillbaka i minnet och fundera på om du råkat ut för liknande situationer tidigare och försöka komma ihåg hur du gjorde då för att hantera dem på ett bra sätt. Använde du någon speciell metod som fungerade då och som kan vara värd att prova igen? Vilken kompetens använde du, hur kan du använda den igen?

3. Påminn dig om dina talanger, styrkor och grundläggande egenskaper

Oavsett vad som händer dig och vad du tänker om dig själv så har du en unik uppsättning och kombination av talanger, styrkor och egenskaper som är du. Du har med dig dem hela tiden och de finns där att använda. När vi tvivlar på oss själva är det lätt hänt att vi bara ser baksidan av den vi är. Det kan hjälpa om du då påminner dig om de talanger och styrkor du har.

Du kan dels gå igenom dem, skriva ner dem, men också säga till dig själv: ”Hur skulle en person med styrkorna x, y och z göra i det här läget?”

Om du har gjort StrengthsFinder så har du personliga rapporter eller en app att gå tillbaka till, läsa och påminna dig om den du faktiskt är och vad du kan.

4.  Är problemet något jag kan påverka?

Det kan dyka upp problem eller situationer som vi lägger onödigt mycket energi och tvivel på. Jag tänker på de problem eller krafter som vi inte kan göra något åt, t.ex fysiska grundlagar.
Antingen kan jag konstatera att det här kan jag inte påverka, det är utanför min kontroll. Bra – då kan jag släppa det. Jag kan också fundera ett tag på vad det är som ligger bakom att jag ändå känner tvivel. (Perfektionism kan vara en sådan sak.)
Eller kan jag konstatera att det här kan jag göra något åt, jag har kontroll här. Då kan jag mer konkret fundera på vilket mitt nästa steg kan vara för att påverka. Min erfarenhet säger att börja göra något, om än så litet, gör skillnad och skingrar molnen. Och ta gärna små steg i stället för att bli för ambitiös. Ju större steg, desto större risk för tvivel.
Kanske kan denbilden ovan vara till hjälp.

 
5. Lär känna din inre sabotör
 
När vi ställs inför utmaningar och situationer som ligger utanför komfortzonen är det lätt att vår inre sabotör, vårt ”Monkey Mind”, vår Gremling, ger sig till känna.
Vi har alla en inre röst som på olika sätt vill ta oss tillbaka till tryggheten, till det välkända och trygga. Rösten kanske säger saker som ”det är ingen idé”, ”det brukar inte gå bra för mig”, ”andra är bättre på det här”, ”ingen bryr sig om det här ändå”, ”jag gör det här en annan gång”. 

Den här rösten kommer inte att försvinna så lika bra att lära känna den. När den dyker upp kan du säga till den ”Aha, det där har jag hört förut. Tack för det, men jag kommer ändå göra det jag tänkt”.

En fråga jag ställer till mina klienter när den här rösten dyker upp i våra samtal är t.ex ”Vill du fokusera på att jämföra dig med andra eller på det som är viktigt för dig?”
 
6. Gör något annat
 
När tvivlet växer har jag märkt att det hjälper att göra något helt annat. Ut i naturen, cykla, göra något fysiskt, fotografera, gå ut och fika själv eller tillsammans med någon, se en film.
Skriva av sig kan också vara ett sätt att bryta tankegångarna.
 
7. Lyft fram trollen i ljuset
 
När vi sitter med våra egna tankar så kan tvivel och oro växa och anta lite väl stora proportioner. Av någon anledning har vår hjärna en tendens att måla upp värsta tänkbara scenarios, sådant som sannolikt aldrig kommer att hända.

De här föreställningarna krymper ihop när vi lyfter fram dem i ljuset och pratar om dem. Goda samtal med en vän eller en neutral part som en coach hjälper. Plötsligt så är det inte så stora problem längre, vi kan skilja på vad som är sant och vad som är antaganden.
(Ofta en bra fråga att ställa sig eller att få från någon annan – ”vad är sant och vad gissar jag?” ”Vilka bevis/fakta har jag?”)
 
Du kan också, när tvivlet kommer över dig, fråga dig hur långt du är beredd att gå: ”Vad är jag beredd att ge upp för att hålla min dröm vid liv?”, ”När kastar jag in handduken?”