2016 > 01

Är du intresserad av att stärka in resiliens, din motståndskraft och tålighet, för att kunna möta och hantera påfrestningar och svåra situationer?
Då är den här artikeln intressant för dig. Här kan du bland annat hitta tips och idéer att jobba med under 2016.

Jag lyssnade under julhelgen på professor Johan Rockströms vinterpratarprogram i P1. Hans tänkvärda program handlade om klimatet, den globala uppvärmningen, hur vi människor påverkar balansen och jordklotets förmåga att klara olika påfrestningar.

Så långt tillbaka som vi kan se har Jordens medeltemperatur varierat +/- 1 grad. Nu pratar vi om en ökning på 2 grader och kanske mer, vilket allvarligt rubbar den fina jämvikten.
Genom att vi också avverkar skogar och släpper ut skadliga ämnen i mängd påverkar vi balansen och resiliensen. Resiliens är det samma som motståndskraft och tålighet mot olika typer av svåra händelser, påfrestningar och hot. En viktig faktor för att vår planet ska vara resilient är mångfald.

Om en art minskar så kan en annan ersätta och fylla platsen. Men ju färre arter vi har desto mindre mångfald. Det gäller på alla nivåer, från de allra minsta små djuren och växterna till de största. Just nu minskar antal arter oroväckande snabbt. Mångfalden äventyras. Resiliensen minskar.

Det här tyckte jag både var otäckt att ta del av och intressant att tänka vidare kring när det kommer till oss själva som individer.
Hur kan du och jag vara och bli mer resilienta?
Vad innebär det rent praktiskt?
Hur kan vi förbereda oss på jobbigare livspåverkande händelser och hantera dem när de händer?
Hur kan fokus på mångfald i våra egna liv göra oss bättre rustade?

Det går att vara och bli mer resilient på flera olika områden och det går att träna på det.

Resiliens är inget man har eller inte har, inget man föds med – det handlar om beteenden, styrkor, tankar och handlingar som kan läras och utvecklas.

Nedan är några tankar kring resiliens inom utvalda områden.

Du kan också läsa om hur du kan vara och bli mer resilient i avsnittet ”10 sätt att bli mer resilient” i slutet av artikeln.  
Det här kan ju också vara en intressant intention för 2016 – att satsa på egen resiliens på valda områden. Jag bestämde mig efter hans program och efter att ha läst mer om resiliens för att aktivt se till att stärka min egen beredskap.

Ekonomi
Förr eller senare så drabbas vi alla av något som innebär en stor ekonomisk påfrestning. Att vara förberedd på det minskar stressen och påverkan på egna ekonomin.
Genom att tänka mångfald och fördela sparande och kapital på olika sätt ökas tåligheten för nedgångar och bakslag.

Det handlar om att ha sina pengar och tillgångar fördelade på olika typer av sparande, i sitt boende, i kontanter, i aktier, kanske i konst, med mera. Om man sparar i fonder och aktier fördelar man pengarna på olika regioner och branscher så att man sprider riskerna.

Att ha en buffert för att kunna hantera olika typer av händelser och oväntade utgifter ökar motståndskraften när något händer. Hur stor bufferten ska vara finns de olika uppfattningar om. En årslön tyckte dåvarande finansminister Ann Wibble på 90-talet. Ett minimum är enligt vissa ekonomer en buffert som täcker alla utgifter under minst två månader.

Ett annat sätt är att se till att vara rustad är att ha ett bra försäkringsskydd för sig själv, familjen, för sina egendomar och ägodelar, för inkomstbortfall, arbetslöshet, mm.

En viktig parameter för att bygga resiliens inom olika områden är att ha realistiska mål och steg för steg arbeta mot målet. När det gäller pengar, sätt upp realistiska sparmål, gör en personlig plan för sparandet och jobba på den ett litet steg i taget. Skapa ett system som gör att du når ditt mål, till exempel ett automatiskt månadssparande.

Resiliens handlar också om beteenden. När det kommer till pengar kan det till exempel förmågan att hantera impulser eller att undvika olika beslutsfällor som att t.ex dras med i flockbeteenden när du borde följa din egen plan.

Hälsa och välbefinnande
Ju bättre form vi är i fysiskt och mentalt, desto bättre klarar vi olika typer av motgångar och påfrestningar som dyker upp.
Att se till att regelbundet röra på sig och äta sådant som är bra för kroppen bygger resiliens. Även här kan man tänka mångfald genom variera motionsformer och mat/dryck.

(Intressant kan vara att ta del av det som skrivits om de s.k ”blå zonerna”, där människor lever längre, är pigga och klartänkta långt upp i åren. Forskningen har visat att det bland annat har d med mat, motion, relationer och meningsfullhet att göra).

En hälsokontroll då och då hjälper till att tidigt fånga upp signaler om att något eventuellt inte är som det ska. Det är alltid lättare att åtgärda något litet innan det vuxit sig till, även om det är obehagligt och kanske gör ont (typ hål i tänderna).

Hur vi ser på oss själva och våra möjligheter att påverka vår situation nu och i framtiden är viktigt för vårt mentala välmående. Att förstå vilka styrkor och förmågor man har, få chans att använda och utveckla dem bygger självförtroende och tillförsikt. En positiv syn på de egna styrkorna, förmågorna och möjligheterna stärker oss.

Att ha realistiska mål, göra planer för att nå dem och steg för steg agera på planerna bygger mental motståndskraft och en känsla av att göra något som är viktigt för en själv.

Relationer
Även här går det att tänka mångfald. Att ha bra relationer inom och utanför familjen är viktigt både när något allvarligt händer och för att må bra. Ett ha och bygga nätverk med olika typer av personer, med olika egenskaper och kompetenser, som kan hjälpa mig på olika sätt när något inträffar ökar också min resiliens. Man behöver också själv kunna be om hjälp och stöd när det behövs, och att vilja ge det till andra.

(Man kan medvetet bygga ett ”support team” med olika personer som kompletterar en själv. Personerna behöver inte veta att de ingår i teamet, de bara finns där i ditt nätverk när de behövs. Du underhåller relationerna under tiden. Eller så kan du låta dem veta att de är del i ditt team).

Att bygga och utveckla sitt nätverk på LinkedIn är också ett sätt att ha ett antal olika kontakter att nå ut till när det behövs, till exempel om man behöver hitta ett nytt jobb. Då är det bra att ha byggt nätverket proaktivt, innan det verkligen behövs, istället för att vänta till det plötsligt är akut.

Jobb/Karriär
Se till att vara ”anställningsbar”, fylla på med kompetens och erfarenheter regelbundet.

Även här, som i andra områden, handlar det om att ha realistiska mål och steg för steg arbeta mot målet. Jag tror att det är bra att ha en kompassriktning, men också vara flexibel kring möjligheter och öppningar längs vägen. Var beredd på att det kommer att hända oförutsedda och oplanerade saker längs vägen, bra såväl som dåliga.

Hur vi ser på oss själva och våra möjligheter är viktigt. Att förstå vilka styrkor och förmågor man har, få chans att använda och utveckla dem bygger självförtroende och tillförsikt. En positiv syn på de egna styrkorna, förmågorna och möjligheterna stärker oss.

10 sätt att bli mer resilient
(Källa: American Psychologists Association – APA. www.apa.org)

Make connections. Good relationships with close family members, friends or others are important. Accepting help and support from those who care about you and will listen to you strengthens resilience. Assisting others in their time of need also can benefit the helper.

Avoid seeing crises as insurmountable problems. You can't change the fact that highly stressful events happen, but you can change how you interpret and respond to these events. Try looking beyond the present to how future circumstances may be a little better. Note any subtle ways in which you might already feel somewhat better as you deal with difficult situations.

Accept that change is a part of living. Certain goals may no longer be attainable as a result of adverse situations. Accepting circumstances that cannot be changed can help you focus on circumstances that you can alter.

Move toward your goals. Develop some realistic goals. Do something regularly — even if it seems like a small accomplishment — that enables you to move toward your goals. Instead of focusing on tasks that seem unachievable, ask yourself, "What's one thing I know I can accomplish today that helps me move in the direction I want to go?"

Take decisive actions. Act on adverse situations as much as you can. Take decisive actions, rather than detaching completely from problems and stresses and wishing they would just go away.

Look for opportunities for self-discovery. People often learn something about themselves and may find that they have grown in some respect as a result of their struggle with loss. Many people who have experienced tragedies and hardship have reported better relationships, greater sense of strength even while feeling vulnerable, increased sense of self-worth, a more developed spirituality and heightened appreciation for life.

Nurture a positive view of yourself. Developing confidence in your ability to solve problems and trusting your instincts helps build resilience.
Keep things in perspective. Even when facing very painful events, try to consider the stressful situation in a broader context and keep a long-term perspective. Avoid blowing the event out of proportion.

Maintain a hopeful outlook. An optimistic outlook enables you to expect that good things will happen in your life. Try visualizing what you want, rather than worrying about what you fear.

Take care of yourself. Pay attention to your own needs and feelings. Engage in activities that you enjoy and find relaxing. Exercise regularly. Taking care of yourself helps to keep your mind and body primed to deal with situations that require resilience.

Additional ways of strengthening resilience may be helpful. For example, some people write about their deepest thoughts and feelings related to trauma or other stressful events in their life. Meditation and spiritual practices help some people build connections and restore hope.

The key is to identify ways that are likely to work well for you as part of your own personal strategy for fostering resilience.

Skrivet av: Bengt Kallenberg

Läs hela inlägget »

Att ha ambitionen att alltid vilja göra mer eller bättre är en bra och stark drivkraft. Men att aldrig vara bättre än sitt senaste framträdande eller inlämnandet av sin senast uppgift kan vara både frustrerande och ta väldigt mycket energi. Dessutom verkar det som om alldeles för många av oss inte hinna eller tar oss tid att fira och glädjas över det som har åstadkommits.

Det är viktigt att veta när man måste prestera på topp. Men i kombination med detta behöver vi också veta och förstå när det räcker med ett ok resultat eller prestation dvs när det räcker med ”good is good enough”. Detta betyder inte att det skall vara dåligt men vi behöver inte lägga samma energi och kraft på dessa uppgifter. Så vikten av att kunna prioritera och även veta vad som verkligen förväntas av oss blir därmed väldigt viktigt för att både lägga energi på rätt sak men också för att inte bränna ljuset i båda ändar.

Som medarbetare behöver jag verkligen veta och förstå vad som förväntas av mig – när och hur. Om jag inte vet det eller känner mig stressad eller frustrerad behöver jag fråga eller be om hjälpa och göra det i tid så att min ambition och kraft används på bästa sätt. Just att tydligt kunna förklara förväntningar och stötta när medarbetare behöver hjälp med prioriteringar är viktiga uppgifter för oss som chefer.

Löpande feedback är också en viktig komponent för att hantera ambition och energi. Alldeles för många som vi på 4Focus träffar berättar för oss att de, i det dagliga arbetet, får väldigt lite feedback – både om sådant som går bra liksom om sådant som skulle ha kunna göras annorlunda eller behöver göras bättre. Chefer behöver generellt bli bättre på att ge feedback – både för att utveckla och växa sina medarbetare men också för att ge just verktygen som visar hur jag som medarbetare kan använda min energi och kraft på bästa och mest effektiva sätt. Lägg sedan till god förmåga att ställa frågor och lyssna till vad medarbetarna behöver gör oss också till bättre chefer (speciellt som de flesta av oss är dåliga tankeläsare) och då kan vi hjälpa och utveckla varje medarbetare på allra bästa sätt .

Känslan att aldrig vara nöjd och alltid vilja mer kan leda till mycket frustration men det är också en fantastisk drivkraft. Så vi behöver hitta en mellanväg. Genom att hitta ett sund förhållningssätt och be om hjälp om vi behöver kan vi använda vår ambition, energi och kraft på ett effektivt sätt samtidigt som  vi ser till att vi kan glädjas och fira segrarna på vägen.

Skrivet av: Eva Borgert Palm

 

Läs hela inlägget »

Så här i början av ett nytt år, är det många som påbörjar en ny anställning. Förutom alla praktiska saker det innebär, allt från att lära sig hur kopiatorn fungerar till att komma in i IT-systemet, finns det också andra saker som kan vara bra att fundera igenom.

Förberedelser inför och förståelse för de förändringar och utmaningar som det medför att vara ny i ett sammanhang, kan hjälpa dig att hantera en nystart på ett positivt sätt. Följande tips och råd kan förhoppningsvis hjälpa dig göra just det.

Skapa dig en förståelse för din roll

Vad förväntas du göra i din roll? När förväntar sig verksamheten leverans? Och vad ska levereras? Se till att så tidigt som möjligt ha en dialog med din närmaste chef för att skapa bra förutsättningar för din roll och förväntningarna på den.
Visa intresse och nyfikenhet

Den första tiden av din anställning är viktig för det första intrycket hos din arbetsgivare. Visa att du är intresserad av att lära dig, ställ frågor och var nyfiken.

Nätverka
Lägg tid på att lära känna dina kollegor och nätverka gärna även utanför din egen grupp. I en inledande fas kan det också vara bra med en mentor eller en kollega, som kan svara på frågor och ge dig det stöd du behöver i uppstarten.

Var tillåtande

När du är ny i en roll finns det massor att ta in och lära sig som tar både tid och kraft av dig. Det känns oftast både positivt och roligt, men det kan också vara mentalt och fysiskt tröttande. Känslan att inte kunna göra och veta allt från början kan vara frustrerande. Räkna inte med att kunna allt direkt - var tillåtande och låt saker och ting ta den tid som behövs.

Skrivet av: Ulrika Falk

Läs hela inlägget »

Julen är över och kanske också din ledighet. Ofta börjar vi fundera kring nyåret hur vi har det.
Har vi det bra?
Ska vi fortsätta på samma sätt som förut?
Hur ser det egentligen ut på mitt jobb?
Trivs jag?
Innehåller det de komponenter som gör att jag tycker att jag får ut något av det?
Och: vad är det egentligen som gör att jag känner mig motiverad?

Det är ungefär här som de flesta av oss börjar ge upp reflekterandet. För det är ibland svårt att se vad som motiverar och som faktiskt gör oss glada och lyckliga. Vi kan räkna upp saker som vi INTE gillar och motiveras av, men få saker som vi triggar igång på när det gäller arbetet.

Ibland behöver man hjälp med att fundera ut detta. Eller också gör du en enkel övning med dig själv, genom att vara din egen coach. Sätt dig ner med penna och papper och svara på:

1. Vilka tre personer tycker du inspirerar och motiverar dig?
2. Vid vilka tillfällen i ditt arbete/yrkesliv har du varit som mest motiverad?
3. Om du hade obegränsade resurser och kunde göra vad du ville i ditt yrkesliv, vad skulle du arbeta med då?
4. Läs igenom dina svar ovan och fundera på vad som hindrar dig att få ett roligare arbete/yrkesliv.

När du kommit så långt till punkt 4, så vill jag att du ska vara snäll mot dig själv och inte bara svara att det är omöjligt. För det kanske, kanske finns ett litet steg du kan ta mot att närma dig att få det mer lustfyllt att arbeta. När du tagit det lilla steget, kanske du kan ta ett till och så vidare.

Eller så ringer du oss på 4Focus, så hjälper vi dig att fortsätta tankebanorna :-).

Skrivet av: Åsa Bergman Målbäck

Läs hela inlägget »

Ledarskap och engagemang!
 
Att ha engagerade medarbetare är en viktig komponent för framgång och bra dynamik i en organisation. Engagerade medarbetare är involverade och entusiastiska för sitt arbete. De bryr sig om organisationens framtid och är därmed också villig att ge det där extra för att bidra. Studier visar också att engagemang ligger hög upp på ledarskapsagendan och har gjort så ett bra tag. Trots det visar en mängd undersökningar att upp till 70% av anställda antingen inte är engagerade eller tom aktivt oengagerade.
 
Hur viktigt är det då? Kan vi inte nå resultat ändå? Visst kan vi det, men studier visare att vi definitivt får ut mer av medarbetare som är engagerade och det gäller allt från till exempel höjd produktivitet, lönsamhet och kvalitet till minskade kostnader för sjukfrånvaro och säkerhetsincidenter.
 
Så vad kan du som ledare då göra för att öka engagemang hos dina medarbetare? Eftersom du som ledare har en viktig roll i detta så finns det en del saker du kan göra:

  1. Som ledare behöver du visa att du värdesätter dina medarbetare. Dialog och förtroende är viktiga komponenter. En bra relation till sin chef har visat sig vara viktigt för att skapa och bibehålla engagemang hos medarbetare.
  2. Finns det möjlighet för mig som medarbetare att utvecklas i jobbet? Brist på utvecklingsmöjligheter har i studier visat sig vara en motivationsdödare. Som ledare behöver du se till att plattformen för utveckling finns och via dialog och coaching veta vad utveckling för varje medarbetare också betyder.
  3. Ledare behöver också kunna förmedla en tydlig vision. Medarbetare vill kunna förstå vad ledningen vill med bolaget – vad bolaget står för, vad det vill uppnå, plan för hur det skall uppnås och hur jag som medarbetare kan bidra till det. Dessutom – att kunna förmedla och förklara hur mitt bidra spelar roll för bolaget och dess framgång är ytterligare en motivationsfaktor att räkna med.
  4. Var tydlig med att förmedla vilka förväntningar du som chef har på mig medarbetare. Det tillsammans med löpande feedback (positiv och konstruktiv) skapar trygghet och fokus. Däremot visar vissa studier på att medarbetare upplever att de ofta får snabb feedback på vad som inte fungerar medans erkännande och positiv feedback inte alls är lika vanligt. Många framgångsrika ledare är duktiga på att ge erkännande och stärka styrkorna regelbundet och ofta.
  5. Samarbete skapar engagemang. Att jobba ihop i team och har förtroendet av samt gott samarbete med andra teammedlemmar är bra för engagemang och prestation. Att känna sig behövd och att andra teammedlemmar bryr sig om mig som medarbetare är har en positiv effekt på engagemanget. Som ledare har du ett ansvar att skapa ett gott klimat och dynamik i dina team.
  6. Folk vill ha tro på och känna stolthet över var de jobbar och vill också känna en tilltro till organisationen och dess ledare. Du som ledare  behöver därför stå för och stå upp för företagets värden – vara ett gott föredöme helt enkelt. Om du som ledare antingen visar på att du inte tror på bolagets verksamhet eller mål alternativt pratar om bolagets värderingar och hur viktiga de är men inte själv lever upp till dem skadas engagemanget och tilltron hos dina medarbetare.

 
Många studier har visat på att en organisation kan få klara konkurrensfördelar genom att ha engagerade medarbetare. Som ledare behöver det därför ligga högt upp på agendan – allt behöver inte göras av dig som ledare men du spelar en väldigt stor roll för att ha ett starkt engagemang i organisationen.

Skrivet av Eva Borgert Palm, 4Focus Leaership and Recruitment

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter