Idag har vi en arbetsmarknad där det, i många fall, är företagen som får kämpa rätt hårt för de rätta kandidaterna med den rätta kompetensen till sina vakanser.
När nästa konjunktursvängning kommer – vilket den förr eller senare gör – så kommer vi ha en annan situation.

Att det finns många kandidater, men få arbeten att välja på.

Det är lätt att slappna av i en högkonjunktur om man är arbetstagare. Det är ett gynnsamt klimat. Få är de som tänker att de kan bli utan jobb. Om man till äventyrs skulle bli det, så får man snart några alternativ att välja mellan för att hitta nästa utmaning.

Så är det för många. Sedan kommer det naturligtvis alltid att finnas grupper som har svårare att verka på arbetsmarknaden. Idag tappas invandrare bort som kommer med enorm kompetens, men som vi av någon anledning har svårt att ta till oss. Eller alla nyutexaminerade studenter som arbetsgivare sållar bort för att de har för ”lite erfarenhet”. Också de som är äldre sorterar vi in i högen som ”för trötta”.
Vi generaliserar och drar stora slutsatser av för lite information.

Högkonjunkturen gör att vi blir lite mätta och kanske i många fall loja. Vi har svårt att tänka att livet skulle kunna bli sämre, vad gäller jobbmöjligheter. Vi jobbar på och gör det vi ska.

Men vi glömmer att vi ska fortsätta vara anställningsbara.

Vad är det att vara anställningsbar? När man söker på ordet, så kommer inte en definition upp. Det kommer flera. I mångt och mycket verkar ordet mest användas i politiska diskussioner om hur utbildningsväsendet arbetar med att få människor i utbildning för att de senare skall vara möjliga att anställa på jobb.

Ändå så pratar vi om anställningsbarhet. Inte minst vi som rekryteringskonsulter pratar om detta. Vad vi menar är att du som arbetstagare måste se till att du förstår vad det är som gör dig gångbar på arbetsmarknaden. Det kan se olika ut för olika yrkeskategorier, men också för olika åldersgrupper. Det är inte enbart arbetsgivarens ansvar att måna om din anställningsbarhet. Även om det är viktigt för en arbetsgivare att se till att de anställda är där för att de vill, inte för att de inte kan få något annat jobb någon annanstans.

Men du måste också själv tänka på detta. För din egen skull.

Vi möter många människor som jobbat i 20 år hos en och samma arbetsgivare. Ofta för att de trivts så bra och fått lagom med utmaningar och utveckling där. Ibland händer det att man går in i en tillfällig svacka hos arbetsgivaren och man är tvungen att friställa personal. Man erbjuder generösa avgångsvederlag till personer som arbetat länge. Du kanske nappar på detta, för att du tänker att nu – nu fick jag en chans att ta mig i kragen och skaffa mig ett nytt jobb.

För 20 år sedan så var det fint att vara anställd länge hos en och samma arbetsgivare och man såg negativt på ”hoppjerkorna”. Idag är normen att man skall arbeta 5-10 år hos en arbetsgivare och sedan byter man.

Hur dessa normer uppstår är svårt att säga. Jämför du en person som arbetat 20 år hos en arbetsgivare med en som bytt jobb var 5:e år, så kommer du att få massor med olika resultat beroende på vilka människor du jämför och inget annat. Man kan säkert prata om sannolikheter. D v s att en människa som arbetat i 20 år hos en arbetsgivare, sannolikt inte kommer ihåg hur det är att byta jobb. Att inte vara känd i organisationen, att lära sig helt nya system och en ny kultur. Men du kan inte med säkerhet säga att det är så. För självklart beror det på personligheten och också vad personen har gjort. Är det en konsult som varit ute och arbetat i många andra organisationer t ex? Eller en person som enbart arbetat i en och samma organisation och haft en och samma uppgift under 20 år?

Med det sagt: Kom ihåg att se till att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Du kan göra en massa saker själv. Utveckla dig, lär dig nya saker, låt dig inspireras av andra på andra företag, förstå vad det är just du i ditt område/yrke behöver utvecklas i. Lär dig av din chef, eller någon annans chef. Mingla i branschen, eller andra branscher.

Det du inte kan göra är att ta bort alla fördomar som finns om branscher, människor, åldrar och härkomst. Men vi kan göra det vi kan. För att motverka fördomarna.
 

Idag är vi så aktiva på nätet att vi kanske ibland glömmer varför vi är aktiva på nätet. Det är en naturlig del både i vardagen och i jobbet att läsa bloggar, kika på LinkedIn, kommentera någons inlägg på Facebook, lägga upp en bild på någon händelse man tycker är värd att dela på Instagram etc.

Vi säger att vi ”nätverkar”.

Det kanske vi delvis gör. Men har vi någon plan med våra nätverk? Har du funderat på hur många människor som läser just det du skriver, men som aldrig kommenterar något eller klickar på ”gilla”-knappen? Vill vi ens nätverka och förstår vi vitsen med det?

Vi träffar dagligen människor som vill byta jobb och kanske göra något helt annat än vad de gör idag. Ofta saknas en struktur om hur man ska komma dit. Lite planlöst tar man kontakt med olika rekryteringskonsulter och säger att man vill göra något annat. Det där ”annat” är inte heller särskilt definierat. Eftersom vi är utbildade i coachingens sköna konst, börjar vi naturligtvis ställa öppna frågor till personen och till slut har vi tillsammans förhoppningsvis ringat in vad personen kan tänka sig vilja arbeta med i framtiden.

Det är då det hade varit bra att ha ett nätverk som man har underhållit.

För självklart måste man efter att ha satt målet ”skaffa ett nytt jobb inom den här branschen i den här rollen i den här typen av företag” också bestämma vilka vägar som skall ta en till målet. Ett oslagbart verktyg är ett aktuellt nätverk som du inte bara ber om hjälp när DU vill, utan ett nätverk där du varit aktiv och delat med dig av det som du kan bidra med i nätverket och som sedan är positivt inställda till dig som visat att du inte bara tar utan ger också.

För att uppnå ett positivt inställt nätverk, behöver du också vara lite personlig. Det räcker en bit att vara aktiv på nätet och dela med sig där, men det personliga mötet slår det mesta. Gå ut och ät lunch eller ta en kaffe tillsammans, utan annan plan än att lära känna varandra. Ingen kommer att föreslå dig till ett nytt jobb (eller tipsa dig om ett) så länge du inte har skapat ett förtroende för din person. I mötet – tänk inte bara på vad du kan vinna av er relation. Tänk på vad den andra kan ha för nytta av dig. Om du inte själv kan komma på vilken nytta du kan göra – fråga! Var intresserad, ställ frågor och berätta inte bara om dig själv.

Idag har vi fantastiska möjligheter att skapa enorma nätverk, men de är inget värda om vi inte tar hand om dem. Många kontakter på LinkedIn innebär inte automatiskt att du har ett bra nätverk. Allt beror på vad du skall ha nätverket till och din inställning till att man ger och får. Ingen människa tycker om att bara ge, man behöver känna att den andra personen åtminstone har en intention att bidra med något.

Självklarheter, tycker säkert många. Men jag tror att vi alla till mans behöver påminnas om givandets sköna känsla.

Så låt oss ta en kaffe tillsammans. Har någon av oss här på 4Focus inte bjudit in dig, så får du gärna bjuda in oss!

Herminia Ibarra, stående skribent på Harvard Business Review, professor i organisationsbeteende har listat missuppfattningar om nätverkande som hon ofta stöter på:

Missuppfattning 1: ”Nätverkande är ett slöseri med tid”
Nätverk kan ta tid men kan också vara en av de viktigaste faktorerna för din karriär. Spara tid genom att ha en strategi för ditt nätverkande. Identifiera vilka nyckelpersoner du har i ditt nätverk och se till att knyta relationer till dem.

Missuppfattning 2: ”Man är antingen bra eller dålig på att nätverka. Det är inget man kan lära sig”
Forskning visar att det som avgör om du är bra på att nätverka är inte huruvida du är introvert eller extrovert utan om du tror att nätverka är en egenskap du kan bli bättre på eller inte. Med andra ord – är du beredd att arbeta för att bygga ett nätverk blir du bra på att nätverka.

Missuppfattning 3: ”Relationer ska formas naturligt och inte tvingas fram”
Om du bara nätverkar med människor du umgås med privat och tycker mycket om kommer ditt kontaktnät med största sannolikhet vara väldigt homogent. Ett nätverk med stor mångfald och med människor från olika bakgrunder, med olika värderingar och från olika branscher kommer utmana dig – och öppna upp för nya möjligheter.

Missuppfattning 4: ”Att nätverka är själviskt och handlar bara om ens egna intressen”
Forskning visar att unga och oerfarna i större grad ser nätverkande som ett nödvändigt ont och att de känner att de utnyttjar någon för att ta sig fram i karriären. Personen med mer arbetslivserfarenhet däremot ser sitt nätverkande som att de själva har något att bidra och upplever inte alls samma skuldkänslor. Lösning? Inse att du också har något att bidra med till nätverket och att det kommer skapa ett värde även för dina kolleger och för din organisation, skriver Ibarra.

Missuppfattning 5: ”De jag känner bäst är mina viktigaste kontakter”
De du känner bäst i ditt nätverk har troligen liknande kontakter och syn på saker som du. Underskatta därför inte de personer som finns i ditt nätverks periferi som antagligen har andra kontakter och kan vidga ditt eget nätverk eller öppna upp för nya affärsmöjligheter eller en ny riktning i din karriär.

Vill du att din karriär ska styras av slumpen eller vill du fatta medvetna beslut?

Om du vill välja karriärväg som är grundad i den du är och det du tycker är mest intressant behöver du ägna tid åt att öka kunskapen om dig själv.

Den här artikeln tar dig i åtta steg närmare en plan för att göra det du verkligen vill.
”Vad vill jag – egentligen?” är en frågeställning som många ställer sig någon gång i sitt yrkesliv . Frågan brukar bli mest aktuell när man kommit ungefär halvvägs i karriären och har 15-20 år kvar att arbeta, men kan även dyka upp vid andra tillfällen. Det behöver inte vara så att karriären hittills varit dålig, men den kan ha varit mer en följd av slump, tur, andras tyckande och ”bananskal” än egna aktiva medvetna val. I det läget vill många reflektera kring hur fortsättningen kan se ut så att man använder sina styrkor och förmågor på bästa sätt

Att ha en kompassriktning

Att ha någon form av personlig och aktivt vald kompassriktning för sin karriär är viktigt ur flera aspekter, bland annat

• en känsla att ta ansvar för sitt liv och sitt växande,
• den ökar chansen att få använda sina styrkor och förmågor fullt ut,
• du blir automatiskt mer uppmärksam på möjligheter som hjälper dig på vägen,
• det också lättare att fatta beslut när du hamnat i en vägvalssituation,
• det ger energi och en känsla av mening att steg för steg gå mot något som är ett meningsfullt mål

 Lägg pusslet i åtta steg
Att öka klarheten i att veta vad man vill är en process som behöver få ta tid, det är ingen ”quick fix”. Det är som ett pussel, där bit läggs till bit, och sakta men säkert framträder en uppfattning om helhetsbilden. Mellan bitarna, de olika stegen, behövs tid för reflektion och kanske samtal med ett bra bollplank. Processen består av åtta steg.

Steg 1. Nulägesbeskrivning
I det första steget utforskar du hur ditt liv ser ut just nu och vilka möjligheter och begränsningar det ger. Olika faser i livet ger olika förutsättningar och allt kan inte hända samtidigt. Ett verktyg du kan använda här är ”Livshjulet.” Efter du använt det kan du reflektera kring olika frågor som: Hur ser din tillvaro och ditt liv ut just nu? Hur använder du din tid? Vad borde du göra mer eller mindre av? Är det en karriärförändring du behöver mest eller är det något annat du bör tag i först?

Steg 2. Vad vill jag uppnå? Visionen för mig själv 
För att ta ut en riktning behövs något att sikta mot. I det här steget reflekterar du på ett högre plan kring vad som är viktigt, vad du vill lämna efter dig eller vilken skillnad du vill göra.
Du reflekterar kring frågor som: Hur ser dina innersta drömmar ut om du bortser från hinder och praktikaliteter? Vilken sorts människa vill du vara eller bli? (Och vilket jobb behöver du ha då?) Vad skulle du göra om du var riktigt riktigt modig?

Steg 3. Kompetenser, styrkor, drivkrafter och egenskaper
Här skaffar du dig en bild av dina formella och informella kunskaper, dina styrkor och erfarenheter. Ett sätt att göra det är att gå igenom tidigare jobb, uppdrag, utbildningar, kurser och även fritid och fundera på vilka styrkor och kompetenser du utvecklat och använt vid olika tillfällen och utmaningar du stött på.
I det tredje steget kartlägger du också dina drivkrafter och dina grundläggande egenskaper. Drivkrafter kan till exempel vara självförverkligande, makt, pengar, status, göra gott för andra, trygghet, vara till lags, bli omtyckt, vara en expert. Vad gjorde att du valde det jobb du har idag eller tidigare jobb? Vilka drivkrafter är viktiga att tillgodose nu?
Dina grundläggande egenskaper är kvaliteter du har med dig vart du än går, de är överföringsbara. De är viktiga att både känna till och kunna prata om. Exempel på egenskaper är kreativ, klok, generös, lojal, tydlig.

Steg 4. Vilka är mina värderingar? 
En reflektion kring den du är. Vilka vägar går du och vilka undviker du? Är du inifrån- eller utifrånstyrd? En viktig fråga att ägna tid åt är att tydliggöra för dig själv vilka som är dina viktigaste värderingar. Värderingar handlar om vad som är viktigt i livet, vad du prioriterar, vad du skattar högst, vad som gör livet meningsfullt. Skriv gärna ner de främsta värderingarna. Hur mycket av dem tillgodoses idag? Vad kan de säga om kommande karriärsteg? Vad behöver finnas med för att du ska må bra?

Steg 5. Lär av din historia 
Det finns mycket att lära av det du varit med om hittills. Du har gjort olika val som tagit dig dit där du är idag. Vad låg bakom de besluten? Fattade du dem utifrån dig själv eller utifrån vad andra tyckt? Vad påverkade dig att göra det val du gjorde? När har du haft toppar och dalar, vad har kännetecknat dem? Rita gärna upp din historia som en tidslinje på ett papper och markera viktiga händelser på den. Vad kan du lära av det som varit så att du får fler toppar framöver?

Steg 6. Önskad framtid 
Nu börjar det bli dags att svara på frågan ”vad vill jag – egentligen?” Om du arbetat med ovanstående steg så har du nu rimligen en god uppfattning om dig själv och en rad omständigheter som är viktiga att ta med i beräkningen. Till exempel hur ditt liv ser ut idag, vad du prioriterar eller vem eller vad som styr över ditt liv. Här kan du nu ställa dig några reflekterande frågor för att frigöra kreativiteten.
Ta gärna fram livshjulet från steg 1 och arbeta med det utifrån hur du vill att ditt ideala liv ska se ut om fem-tio år. För varje område, skriv ner hur du vill att det ska vara där om fem-tio år om du fick forma det precis som du ville.

Steg 7. Anpassa omgivningen så den stödjer dig 
Personer eller grupper som finns runt omkring dig och som har inflytande på dig. På vilket sätt hjälper eller hindrar de relationerna dig i din utveckling? Var får du stöd och uppmuntran? För att lyckas med ett eventuellt nytt karriärsteg, vem får du support från? Hur skulle ett bra ”supportteam” se ut?

Steg 8. Sätta mål och göra planer
Det du nu kommit fram till är en målbild för dig själv, ditt liv och din karriär. Målbilden ger energi och riktning och är en viktig mental bild att bära med sig och att återkomma till regelbundet. Skriv ner den, rita, använd bilder och foton för att göra den levande. Sätt gärna upp den eller ha den där du ser den.
Nu återstår arbetet med att komma dit du vill, att få det att hända. För att göra det så behöver du göra en plan för ditt utvecklingsbehov och en handlingsplan. Planen består av visionen, mål, delmål och aktiviteter. Du når dina mål genom ett litet steg i taget, i rätt riktning.
 
Var vaken för oväntade gläntor
Men kom ihåg, en plan är en plan, ingen förutsägelse eller sanning om framtiden. Saker och ting som inte går att förutse kommer alltid att hända. Och det kan ibland bli riktigt bra.
”Det finns i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som går vilse” (Thomas Tranströmer)

Så, vad vill du – egentligen? Vilket är ditt nästa steg? Hör av dig om du behöver reda ut tankarna.
 

Idag är det inte så självklart att man vill göra karriär som tidigare. Undersökningar på våra kommande generationer visar att man vill ha ett tillräckligt intressant arbete, men att ett bra familjeliv är viktigast.

Förhoppningsvis kommer det ändå att finnas en och annan som vill göra karriär, så att vi kan hitta underlag för att rekrytera bra chefer till stora koncerner t ex. Att göra karriär behöver inte betyda att man försakar allt annat för jobbets skull.

För dig som vill och kanske står i början av ditt yrkesliv kommer här några tips:

1. Växla upp. Det låter ju käckt och bra men allvarligt talat så är det stor skillnad på en person som förväntar sig det bästa och lägger ner tid på att göra sitt bästa hela tiden. Istället för att bara göra det som förväntas av dig, växla upp och gör mer.
2. Sätt mål. Framgångsrika människor är oftast målorienterade. Det betyder att de oftast vet var de ska vara om sex månader, om ett år, ja en del har redan en femårsplan fixad.
3. Fortsätt att lära dig. De flesta företag erbjuder möjligheter till vidareutbildning så även om du har massor att göra, ta chansen att lära dig fler nya saker så du blir ännu mer konkurrenskraftig.
4. Överväg att fortsätta din formella utbildning. Vad finns det för kvällskurser du kan gå på som ökar din formella kompetens för framtiden.
5. Var proaktiv. Om du ser ett område som behöver förbättras eller en situation som behöver rättas till, gör något åt det. Chefen älskar dig för det.
6. Håll dig a'jour med tekniken. Den ändras snabbt och de personer som håller koll på vad som händer får ett försprång och blir med värdefulla för de företag de arbetar för.
7. Lär dig hur politiken fungerar på ditt företag. Du behöver inte spela med så mycket som du behöver veta hur saker fungerar när det gäller nya jobb och möjligheter. Vilka är de formella vägarna och kanske ännu viktigare - vilka är de informella vägarna till de nya möjligheterna?
8. Skaffa en mentor. Att hitta en person som har den position du vill ha i framtiden är ett perfekt sätt att lära dig hur du ska komma dit. Fråga någon som du beundrar om han/hon kan bli din mentor och hjälpa dig att bli bättre. De flesta blir smickrade av frågan.
9. Bli en superexpert på jobbet. Vem som helst på ett företag kan bli bäst på något och bli den som alla går till för att få svaren. Om du blir den personen kommer du att synas mer och kan till och med få gå utbildningar som gör dig ännu bättre, vilket leder till bättre jobb och mer pengar.
10. När du blivit experten - erbjud dig att ta hand om svåra saker som presentationer, att skriva artiklar till tidningar och annat som gör att du blir mer en viktig del av företaget.
11. Håll koll på branschen. Det gör du på mässor, genom tidningar och kollegor.
12. Ta smartare risker. Innan du gör något ställ dig frågorna: "Vad är det värsta som kan hända om jag gör det här?" och "Vad är det bästa som kan hända om jag gör det här?" Svaren ger dig en rimlig bild av risken
13. Se till så att allt du gör märks av rätt personer. Det räcker inte med att du är bäst på vad du gör - andra måste märka det också, och framför allt de personer som kan hjälpa dig framåt. Det betyder inte att du skamlöst marknadsför dig själv, det handlar om att du får rättvis uppmärksamhet för vad du gör.
14. Utvärdera var du är nu. Skriv ner styrkorna och svagheterna i den position du har nu. Får du en tillräcklig utmaning som det är nu ? Får du fördelarna av det jobb du har? Hur skulle ditt jobb kunna bli bättre? Fundera över vad du kan göra för att förbättra din situation.
15. Bestäm dig för om det är dags att dra vidare. Varför stanna på ett jobb som är dött och utan löften för framtiden?