Det finns mycket att oroa sig över – pengar, pension, hälsa, relationer, med mera. En del av det vi oroar oss för kan vi påverka, annat ligger utanför vår kontroll. Mycket av det vi oroar oss för handlar om något vi tror ska inträffa någon gång i framtiden, framtida problem.  Antagandena och föreställningarna  om vad som eventuellt kan inträffa någon gång skapar osäkerhetskänslor. Det verkar ofta som att vår hjärna då har en tendens att måla upp negativa scenarios snarare än positiva.
 
Osäkerhet kan leda till dåliga beslut
Vi gillar inte osäkerhet och oro och känslan att inte veta hur det kommer att bli. Osäkerhetskänslor är för de flesta av oss jobbiga och vi vill gärna bli av med dem om vi kan. Helst omgående. Vi vill ha kontroll över framtiden, veta vad som ska hända. Det kan leda till kortsiktiga dåliga beslut och att vi sätter upp mål som inte är helt bra.
Ett sätt att få en känsla av kontroll är att föreställa oss en önskad bättre framtid och formulera mål och visioner om hur det kommer att bli när vi kommer dit.
 ”Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra”.
Så vi (över)investerar mycket tid i att sätta mål och hålla fast länge vid mål för att få känslan av att stå på säker mark.

Vi är beredda att gå långt för att minska osäkerhetskänslorna. De beslut vi fattar, där många kan vara riktigt stora (karriär, relationer), handlar kanske inte om vad som är bäst för oss på sikt, utan om att bli av med den oro och osäkerhet vi upplever nu.
 
Här finns några intressanta beslutsfällor att se upp med. En är t.ex en överskattning av hur lycklig man kommer att bli i framtiden, en annan är en övertro på vilken skillnad enstaka avgörande händelser kommer att göra.  Eller helt enkelt att jag vill med så liten ansträngning som möjligt må så bra som möjligt nu, en ”quick fix” tack.
 
Målfällor
Inspirerande mål är på många sätt viktiga, bra och motiverande, men det finns en risk med dem om de sätts upp i tron ger kontroll och att allt blir bättre se´n, bara jag når mina mål. Målen blir kanske är för stora och ambitiösa, vi gör misstaget att överskatta vår egen förmåga och underskatta tiden det tar.
En alltför stor fokusering på målet kan leda till att man missar det som är viktigt här och nu, att vi tänker att lyckan finns i framtiden. Men den där framtiden verkar ju aldrig komma…och vi missar att leva nu och se olika möjligheter som kommer i vår väg.
 
Hinder och motgångar dyker alltid upp och om vi inte är beredda på dem finns en risk att vi tappar motivation och energi och ger upp. ”Det löser sig” och tänka positivt funkar inte alltid som strategi, vi behöver vara mer proaktiva och ha en beredskap för vad som kan dyka upp på vägen. Det lönar sig att tänka igenom vilka eventuella hinder som kan dyka upp utifrån eller hur jag riskerar att hindra mig själv, och sedan ha en plan för det: ”Om X inträffar, då ska jag…..”
 
Att hantera osäkerhet
Men det finns en alternativ väg att hantera osäkerhetskänslor – lära oss bli mer komfortabla med osäkerheten och utforska den gömda potential som finns i den.
 
Filosofen Erich Fromm sa: ”Uncertainty is the very condition to impel men to unfold his powers. Uncertainty is where things happen. It is where the opportunities for success, for happiness, for really living – are waiting.”
 
 Ett sätt att hantera osäkerhetskänslorna innan vi alltför snabbt sätter igång och fattar beslut och sätter upp mål, är att stanna upp, ställa oss några frågor och låta svaren växa fram.
Att sortera upp i högarna ”det jag vet, fakta, sant” och ”antagande, gissning” kan göra en stor skillnad. Prova gärna det nästa gång du upplever oro och osäkerhet.
 
Vad är det jag vet och vad antar/tror jag?
Vilka bevis har jag för det jag antar?
Vad är det jag ännu inte förstått och behöver ta reda på?
Vad är viktigast för mig/oss just nu?
Vad säger oron mig?
Vilken potential kan det finnas i osäkerheten?

Skrivet av: Bengt Kallenberg

Det anses att en bra ledare kan underlätta skapandet och upprätthållandet av ett effektivt team, liksom är central för skapandet av kulturen. I det ligger då både möjligheter och risker. Risken är att om ledaren handlar fel så skadas gruppen allvarligt. Det är också lätt hänt att till exempel en chef som kliver in i en ny ledarroll då kan uppleva stor stress på grund av det upplevda ansvaret, makten och risken att det går fel.

Ett annat synsätt är att ett team utvecklas och formas till att bli som egen individ med sina unika karaktärsdrag och där det är alla medlemmars ansvar för dynamiken och kulturen. Man är beroende av varandra. Det gör att ledaren inte ensam kan lastas med allt ansvar för framgångar och misslyckanden. Det är därför viktigt att ledaren i början av en grupps utveckling är tydlig med var och ens ansvar, förväntningar, spelregler och mål.

I idrottssammanhang sägs det ofta att ledarna är överskattade, att det inte spelar någon roll vem som tränar, lägger upp taktiken eller coachar. Det är ju ändå alltid enbart upp till spelarna, den aktive, att prestera. Men ändå så är det ju ofta ledaren/tränaren som får bära hundhuvudet och gå när det går dåligt för laget. Så ledaren är nog viktig i alla fall, ibland till och med avgörande. Se på till exempel Bengan Johansson och hans sätt att leda handbollslandslaget under dess storhetstid. Ett annat exempel är Pär Mårts som oavsett spelarmaterial lyckas få laget att våga tro på sig själva och den uppgift det har.

En sak som är gemensamt för de två är att de ger/gav spelarna stort inflytande och ansvar, och att de har en vision för laget. De lyckas också få spelarna att prestera på toppen av sin förmåga när det gäller. I en "vanlig" grupp på arbetsplatsen behöver ledaren göra samma sak. Till en början vara mer styrande och ta kommandot för att sedan successivt ha modet att lämna över och delegera allt mer ansvar och makt till "spelarna". Hela tiden också påminna laget om vilket uppdraget är och vilka mål som ska nås.

En bra ledare behöver ha en rejäl portion mod. Förutom modet att delegera så behöver ibland svåra och osäkra beslut fattas, mod att låta deltagarna gå in i och vara i konfliktfasen, modet att också säga nej om man inte passar för uppdraget.