Hur ofta har man inte hört att vissa personer är som bäst när det verkligen gäller och under press hamnar de verkligen på topp. Men forskning visar faktiskt på motsatsen. Visst får vi saker gjorda under press och deadlines MEN det betyder inte att vi för den delen förbättrar vår förmåga att tänka rationellt, fatta bra beslut, fokusera eller arbeta kreativt och effektivt.

Först måste vi dock skilja mellan stress och press. Stress innebär en situation som har hög arbetsbelastning i största allmänhet. Under press är vi i en situation som har en avgörande och stor betydelse för vår framtid, det är lite vinna eller försvinna över de situationerna. Dessa situationer är betydelsefull för oss, det finns osäkerhet, innebär både ansvarstagande och att vi nog kommer att bli bedömda. Dessa saker kan väcka alltifrån stress, oro, skräck och förvirring till en rädsla för att misslyckas.

Men varför blir vi då sämre under press? Jo, ju viktigare just resultatet är för oss, desto större är risken att vi faktiskt underpresterar då vi instinktivt kan reagera på negativa känslor (oro, rädsla för att misslyckas mm) som uppkommer med att begränsa vår kapacitet.

Våra minnessystem
Vi har flera minnessystem, varav ett är vårt arbetsminne. Det skall hjälpa oss att t.ex. analyser data, utvärdera och ta beslut. Här lagrar vi information under en kortare tid. Vi har också ett procedurellt minne där vi lagrar kunskap om hur vi skall utföra olika uppgifter och sådant som vi har övat på. Vi behöver ha tillgång till båda dessa men i en pressad situation finns det risk att vårt arbetsminne blir upptaget av massa ovidkommande tankar och oro. Då riskerar vi att inte få tillgång till våra förmågor som vi har övat på.

Så, för att inte överbelasta arbetsminnet eller det procedurella minnet i en pressad situation behöver vi lära oss två saker:

• Att inte låta t.ex. orostankar uppta vårt arbetsminne
• Att lämna det procedurella minnet ifred så att det kan arbeta så att vi kan utnyttja vår kunskap, förmågor och vad vi har övat upp.

Tvärtemot våra instinkter skall man inte anstränga sig för mycket för att göra ”sitt bästa” i en pressad situation. Försöker vi prestera bättre än vi någonsin har gjort tidigare, så riskerar vi att sluta lita på vår förmåga. Vi rör oss bort från de strategier vi har lärt oss/övat på och som har gjort oss framgångsrika tidigare. Istället börjar vi improvisera vilket garanterat gör oss sämre.

Hur kan du förbättra din förmåga?
Så vad kan du göra för att förbättra din förmåga att klara av situationer där du är under press. Här kommer några saker du kan öva upp dig på:

• Fokusera på uppgiften, så håller du distraherande tankar på avstånd och kan ägna dig åt det som krävs för att lyckas. Det är nämligen en skillnad på att fokusera på uppgiften istället för på resultatet.
• Se varje situation (även en pressad situation) som en möjlighet och inte som ett hot. Beskriv situationen på ett positivt sätt och att det är självklart att du kommer att lyckas.
• Se det som en av många möjligheter. Om du ser det som nu eller aldrig så ökar risken för att du faktiskt kommer att misslyckas.
• Se till att vara förberedd på det oväntade – det gör dig bättre rustad att hantera vad än som kan komma att hända. Innan en presentation, intervju etc – gå igenom olika scenarior ”Tänk om x händer...” och hur du i så fall skulle lösa det.
• Påminn dig om dina förmågor och tänka igenom/visualisera för dig själv när du har lyckats tidigare. Experiment har visat att de som tänker på sina förmågor före en tuff uppgift lär sig snabbare och gör färre fel.
• Ha fokus på det som går att kontrollera. Alltför ofta oroar vi oss för saker vi ändå inte kan göra något åt, vilket bara skapar stress och energidränage. Dessutom, finns det saker som bekymrar dig – skriv ner dem så att de inte får fortsätta att ockuperar ditt arbetsminne.
• Sist – men inte minst - bli van att hantera känslan av stress! Hitta också något som hjälper dig att fokusera i en pressad situation (det kan vara alltifrån att djupa andetag, rörelser, visualiseringar och mantran).

Att vi kommer att hamna under press från tid till annan är oundvikligt. Genom att förstå vad som händer, inte blockera oss och öva upp oss kan vi - trots allt - faktiskt bli bättre på att prestera under press!
 

Nu har de flesta precis kommit tillbaka till jobbet efter semestern, eller ska snart göra det. Det kan för många av oss vara trögt i början, kroppen och hjärnan är inte riktigt igång och fortfarande lite i ”semestermode”. Ledighet och lugn byts mot jobb, krav, mål och förväntningar. Förändringar skapar oro och även att bryta semestervanor kan vara en jobbig förändring för många.

Nu handlar det om att ta steg för steg för komma igång och inte chocka hjärnan och kroppen med att slå på fulla arbetsturbon direkt.  Det kan vara en utmaning om det är så att du har 100-tals mail som väntar och nya projekt och deadlines som står och väntar. Lätt att bli överväldigad över den vågen som kommer över en. En vanlig fallgrop är att försöka göra allt som samlats på hög de första dagarna.

För några kan det vara så att motivationen inte är på topp, och det handlar inte bara om att semestern är slut. Det känns helt enkelt inte lika roligt länge att göra det man gjorde tidigare i år, det känns att börjar bli dags för någon slags förändring. Frågan är bara vilken, till vad, hur, när?

Kanske har du under sommaren reflekterat en del kring ditt jobb, din ekonomi, relationer eller din hälsa och tycker att det är dags för en förändring på något område. Det finns något där som gnager och som du borde ta tag i, men det är lite svårt att sätta fingret på vad det är. Ibland är det så att en positiv förändring på ett område sprider sig till andra områden. Om motivationen för jobbet är låg så kan det hjälpa (i varje fall under en kortare period) att sätta upp intressanta mål på andra områden, kanske nå ett viktigt mål inom området hälsa/träning, lära sig något nytt på fritiden eller reda ut en relation.

Jag har sammanställt några tips till dig för att hjälpa dig komma igång efter ledigheten. Efter dem kommer några tankar och tips kring vad du kan göra om du funderar på att förändra din jobbsituation.

Behöver du hjälp att sortera ut dina funderingar och idéer, ta tag i jobb/karriär, sätta och nå mål eller göra en personlig plan av något slag, hör av dig.
 

Att starta bra efter semestern – några tips

1. Mjukstarta, ett vanligt tips från stressforskare. Låt augusti eller åtminstone första arbetsveckan vara en omställningsperiod. Försök minimera antal möten första veckan, ta dig tid att samla upp, planera, sortera, reflektera. Ge dig själv mentalt halvtid och utsätt dig inte för att börja prestera till 100 % från första dagen. Var snäll mot dig själv.
2. Börja t.ex på en onsdag i stället för på en måndag. Det ger en lugnare start än att kasta sig ut med alla andra samma måndagsmorgon. Börja gärna tidigt den första dagen så du hinner få lite koll innan de andra kommer.
3. Fundera på vad du vill ska hända under hösten och sätt upp tre inspirerande mål. Du kan till exempel göra din egen 140-dagarsplan från vecka 32 till vecka 52 och fokusera på tre områden där du vill ha åstadkommit en förändring. Formulera de önskade resultaten du vill ha nått i vecka 52 och gör sedan en plan för hur du steg för steg tar dig dit. Jobb, hälsa, ekonomi och relationer är områden som bör vara i balans och som påverkar varandra. Det är kanske där du hittar dina mål. Använd gärna en coach som stöd under din förändringsresa, så får du hjälp med både målformulering, handlingsplan och support.
4. Om du känner dig låg på energi, fundera på vad det är som brukar ge dig positiva respektive negativa känslor i vardagen. När, var och hur brukar de uppstå? Försök förstå känslorna och framkalla fler tillfällen i vardagen där du skapar förutsättningar för positiva känslor. Gör gärna en lista över sådant som brukar ge dig energi eller göra dig på gott humör. De gånger du behöver så kan det vara en hjälp att kika på listan och göra något av det som du skrivit ner. För mig brukar det alltid hjälpa att se till att ta en paus, komma ut och gå eller cykla. Eller ta med mig kameran på en fotoexpedition.
5. Boka in pauser för återhämtning, energipåfyllnad och reflektionen i kalendern. Nu i början på terminen när kalendern är lite tommare är chansen större att du kan fylla på med egen tid, till exempel för roliga möten, luncher, utflykter, träning, träffa vänner, reflektionstid eller annat du mår bra av. Kanske planera in en eller ett par långhelger i höst.Låt jobbet anpassa dig till dina pauser, inte tvärtom. Om det ändå lätt blir så att jobbet tar över, boka aktiviteter där du gör något med någon annan, då är det svårare att boka bort dem.
6. Passa på att under första dagarna samla upp notes-lappar, listor, anteckningar med mera och strukturera upp allt i till exempel en veckoplan/månadsplan. Det brukar kännas skönt att få koll på läget. Gå igenom mailen och addera i samband med det saker till din plan. Skicka ett kort svar "jag återkommer" till de som önskar något av dig, så slipper du frågor av typen "har du fått mitt mail om...". Prioritera dina listor så att du vet vad som är viktigast att ägna sig åt i början. Allt är inte både viktigt och bråttom, en hel del kan säkert vänta till lite senare.
7. Prova ett nytt förhållningssätt eller nya rutiner i höst. Du kanske hade ett inrutat mönster som du var trött på? Som inte funkade? Nu efter semestern är det en perfekt tidpunkt att arbeta fram nya rutiner som du kan implementera. Det kan till exempel handla om att fokusera på att ge och hjälpa till i stället för att få. Det etablerade sättet att se på livet är oftast att vi ska få något. Men då blir man lätt passiv och väntande. Fokuserar du på att ge och frågar dig ”hur kan jag hjälpa till?” är det du som tar kontrollen, och får dessutom uppleva glädjen i att ge. Eller prova på att ta dig ur bekvämlighetszonen och in i ”lärozonen” oftare. Utmana dig minst en gång i veckan med att prova något nytt.
8. Bestäm dig för att i höst bli riktigt bra på något. Kanske du ska vässa dig på jobbet inom något område och lyfta dig. Kanske anmäla dig till någon kurs. Gå med i något nätverk. Sätta dig in i hur fonder och aktier fungerar och ta tag i ditt sparande. Välj ett område och lägg fokus på det, lägg lite tid varje dag. En enkel sanning är att det vi fokuserar på och lägger vår tid på blir vi bra på.

Om du funderar på att byta jobb men inte riktigt vet till vad

• Bristande motivation kan handla om flera olika saker, bland annat:
• Att man inte utvecklas längre där man är, taket är nått.
• De egna styrkorna och talangerna används inte så mycket som de skulle kunna göra.
• Det man gör känns inte längre meningsfullt.
• Jobbet tar för mycket tid och energi från annat man vill göra och som är viktigt för att må bra.
• Chefen/ledarskapet fungerar inte och gör att man inte trivs.

Det är ingen bra idé att utan en plan kasta iväg en massa ansökningar eller ta mängder av kontakter för att få en snabb lösning. Att öka klarheten i att veta vad man vill är en process som behöver få ta tid. Det är som ett pussel där bit efter bit sakta men säkert ger en uppfattning om helhetsbilden. Mellan bitarna behövs tid för reflektion och kanske samtal med ett bra bollplank.
Se det som en process i tre övergripande steg.

VAD?
Vad kommer jag med i form av främsta styrkor, kompetenser och förmågor? Vad är jag mest intresserad av? Vad kan jag lära av det jag gjort hittills? Hur ser mitt nuläge ut och vilka ramar sätter det för mig i mina val? Vilka är mina värderingar kring arbete och vad som är viktigt? Vad får mig att trivas?

VAR?
Var finns det jag söker och i vilken form? Anställd, egen, konsult eller något annat? Var i landet/världen? Vilken roll/position?

HUR?
Hur hittar jag det jag söker? Vilken strategi fungerar bäst? Hur pratar och skriver jag om mig själv så jag blir tydlig?

ATT GÖRA
Börja gärna med att fundera över vilka som är dina främsta styrkor och talanger, sådant du är naturligt bra på. Skriv ner dem och reflektera över dels hur väl de kommer till användning idag, dels hur det skulle kunna se ut om du använde dem fullt ut. Vad skulle du kunna göra då?

Om du både tittar på det du gör idag och det du hittills gjort, när har det känts mest stimulerande och utvecklande? Vad gjorde du då, vilka uppgifter/projekt tog du tag i? Vilka styrkor och förmågor kom till användning? Vad kan det säga om ditt nästa steg?

Gör en plan för att söka jobb. Bestäm hur mycket tid du egentligen kan lägga på sökandet och sätt mål efter det. Sätt upp en tidpunkt för när du vill ha det nya jobbet. De som har ett tidssatt mål får nytt jobb snabbare än de som inte har det. Prata med familj/vänner om ditt projekt så de vet att du behöver lägga tid på detta under ett tag.

Behöver du hjälp med de olika stegen, komma fram till vad du vill, göra en plan och få guidning i processen, hör av dig. Vi har hjälpt 100-tals personer i sina karriärfunderingar, mål och att komma dit man vill.