2015 > 08

Definitionen på ”Lärande” är enligt Wikipedia: ”Lärande kan definieras som ’varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande’.

En av många ansedd bristfällig och väl förenklad förklaring. Lärande innebär väldigt olika saker beroende vem vi är, vad vi har för syften, värderingar och vilket sammanhang vi använder ordet i.”.

Under sommaren har jag haft anledning att reflektera över varför det ibland är så svårt att lära sig nya saker, medan andra går som en dans. Anledningen till varför jag började fundera på ämnet var för att jag bestämde mig för att lära mig att crawla. På riktigt. Inte bara lite vevande med armarna i 5 simtag för att sedan avsluta flåsandes för att jag aldrig lärt mig riktigt hur man kan andas samtidigt. Sagt och gjort.

Med pedagogisk f d tävlingssimmerska skulle jag då skrida till verket med en konkret simlektion. Jag såg fram emot detta enormt och studerade till och med olika instruktionsvideos på nätet. Jag var entusiastisk över uppgiften. Det gick fantastiskt bra och det var väldigt, väldigt roligt. Nu behöver jag bara öva på det jag lärt mig för att få in det mer naturligt utan att behöva tänka så mycket under tiden.

Under ungefär samma tidpunkt som lärandet av att crawla, skulle jag göra min egen bokföring. I mina ögon en rätt tråkig sysselsättning. Varje gång som jag skall göra denna bokföring, stöter jag på patrull. Patrull i den bemärkelsen att jag alltid gör fel någonstans. Det tar enormt mycket tid att hitta var felet är för att ordna upp det. När jag träffar min revisor berättar han – också väldigt pedagogiskt – hur jag ska göra och varför och sedan utför jag ju bokföringen löpande utan att någonsin lära mig hur det ska vara. Jag glömmer bort hela tiden.

Dessa två saker handlar inte om att man behöver ha någon särskild intelligens för själva inlärandet. Det räcker med att vara normalbegåvad. Man behöver uppenbarligen inte vara under en viss ålder heller. Nej, den stora skillnaden är viljan att lära, hur intresserad du är av det du skall lära dig. Du måste känna att det i någon mening ger dig något, kanske skall det till och med vara kul. Ju roligare, desto lättare. Eller åtminstone blir det lättare att lägga ned en massa tid på att lära in.

Vart vill jag komma med det här då? Jo!

När du skall rekrytera – leta inte bara efter den som ser ut att ha rätt erfarenhet och kompetens. Leta efter den som vill, är intresserad och tycker att det är kul.
När du ska ge en medarbetare en större utmaning – titta mer på viljan och förmågan, än tidigare erfarenheter.

Innan du tackar jag till nästa jobb – ställ dig först frågan: Kommer jag att tycka att det här är kul?

Skrivet av: Åsa Bergman Målbäck

Läs hela inlägget »

Nu har de flesta precis kommit tillbaka till jobbet efter semestern, eller ska snart göra det. Det kan för många av oss vara trögt i början, kroppen och hjärnan är inte riktigt igång och fortfarande lite i ”semestermode”. Ledighet och lugn byts mot jobb, krav, mål och förväntningar. Förändringar skapar oro och även att bryta semestervanor kan vara en jobbig förändring för många.

Nu handlar det om att ta steg för steg för komma igång och inte chocka hjärnan och kroppen med att slå på fulla arbetsturbon direkt.  Det kan vara en utmaning om det är så att du har 100-tals mail som väntar och nya projekt och deadlines som står och väntar. Lätt att bli överväldigad över den vågen som kommer över en. En vanlig fallgrop är att försöka göra allt som samlats på hög de första dagarna.

För några kan det vara så att motivationen inte är på topp, och det handlar inte bara om att semestern är slut. Det känns helt enkelt inte lika roligt länge att göra det man gjorde tidigare i år, det känns att börjar bli dags för någon slags förändring. Frågan är bara vilken, till vad, hur, när?

Kanske har du under sommaren reflekterat en del kring ditt jobb, din ekonomi, relationer eller din hälsa och tycker att det är dags för en förändring på något område. Det finns något där som gnager och som du borde ta tag i, men det är lite svårt att sätta fingret på vad det är. Ibland är det så att en positiv förändring på ett område sprider sig till andra områden. Om motivationen för jobbet är låg så kan det hjälpa (i varje fall under en kortare period) att sätta upp intressanta mål på andra områden, kanske nå ett viktigt mål inom området hälsa/träning, lära sig något nytt på fritiden eller reda ut en relation.

Jag har sammanställt några tips till dig för att hjälpa dig komma igång efter ledigheten. Efter dem kommer några tankar och tips kring vad du kan göra om du funderar på att förändra din jobbsituation.

Behöver du hjälp att sortera ut dina funderingar och idéer, ta tag i jobb/karriär, sätta och nå mål eller göra en personlig plan av något slag, hör av dig.
 

Att starta bra efter semestern – några tips

1) Mjukstarta, ett vanligt tips från stressforskare. Låt augusti eller åtminstone första arbetsveckan vara en omställningsperiod. Försök minimera antal möten första veckan, ta dig tid att samla upp, planera, sortera, reflektera. Ge dig själv mentalt halvtid och utsätt dig inte för att börja prestera till 100 % från första dagen. Var snäll mot dig själv.

2) Börja t.ex på en onsdag i stället för på en måndag. Det ger en lugnare start än att kasta sig ut med alla andra samma måndagsmorgon. Börja gärna tidigt den första dagen så du hinner få lite koll innan de andra kommer.

3) Fundera på vad du vill ska hända under hösten och sätt upp tre inspirerande mål. Du kan till exempel göra din egen 140-dagarsplan från vecka 32 till vecka 52 och fokusera på tre områden där du vill ha åstadkommit en förändring. Formulera de önskade resultaten du vill ha nått i vecka 52 och gör sedan en plan för hur du steg för steg tar dig dit.

Jobb, hälsa, ekonomi och relationer är områden som bör vara i balans och som påverkar varandra. Det är kanske där du hittar dina mål. Använd gärna en coach som stöd under din förändringsresa, så får du hjälp med både målformulering, handlingsplan och support.

4) Om du känner dig låg på energi, fundera på vad det är som brukar ge dig positiva respektive negativa känslor i vardagen. När, var och hur brukar de uppstå? Försök förstå känslorna och framkalla fler tillfällen i vardagen där du skapar förutsättningar för positiva känslor. Gör gärna en lista över sådant som brukar ge dig energi eller göra dig på gott humör. De gånger du behöver så kan det vara en hjälp att kika på listan och göra något av det som du skrivit ner. För mig brukar det alltid hjälpa att se till att ta en paus, komma ut och gå eller cykla. Eller ta med mig kameran på en fotoexpedition.

5) Boka in pauser för återhämtning, energipåfyllnad och reflektionen i kalendern. Nu i början på terminen när kalendern är lite tommare är chansen större att du kan fylla på med egen tid, till exempel för roliga möten, luncher, utflykter, träning, träffa vänner, reflektionstid eller annat du mår bra av. Kanske planera in en eller ett par långhelger i höst.Låt jobbet anpassa dig till dina pauser, inte tvärtom. Om det ändå lätt blir så att jobbet tar över, boka aktiviteter där du gör något med någon annan, då är det svårare att boka bort dem.

6) Passa på att under första dagarna samla upp notes-lappar, listor, anteckningar med mera och strukturera upp allt i till exempel en veckoplan/månadsplan. Det brukar kännas skönt att få koll på läget. Gå igenom mailen och addera i samband med det saker till din plan. Skicka ett kort svar "jag återkommer" till de som önskar något av dig, så slipper du frågor av typen "har du fått mitt mail om...". Prioritera dina listor så att du vet vad som är viktigast att ägna sig åt i början. Allt är inte både viktigt och bråttom, en hel del kan säkert vänta till lite senare.

7) Prova ett nytt förhållningssätt eller nya rutiner i höst. Du kanske hade ett inrutat mönster som du var trött på? Som inte funkade? Nu efter semestern är det en perfekt tidpunkt att arbeta fram nya rutiner som du kan implementera.
Det kan till exempel handla om att fokusera på att ge och hjälpa till i stället för att få. Det etablerade sättet att se på livet är oftast att vi ska få något. Men då blir man lätt passiv och väntande. Fokuserar du på att ge och frågar dig ”hur kan jag hjälpa till?” är det du som tar kontrollen, och får dessutom uppleva glädjen i att ge. Eller prova på att ta dig ur bekvämlighetszonen och in i ”lärozonen” oftare. Utmana dig minst en gång i veckan med att prova något nytt.

8) Bestäm dig för att i höst bli riktigt bra på något. Kanske du ska vässa dig på jobbet inom något område och lyfta dig. Kanske anmäla dig till någon kurs. Gå med i något nätverk. Sätta dig in i hur fonder och aktier fungerar och ta tag i ditt sparande. Välj ett område och lägg fokus på det, lägg lite tid varje dag. En enkel sanning är att det vi fokuserar på och lägger vår tid på blir vi bra på.

Om du funderar på att byta jobb men inte riktigt vet till vad

Bristande motivation kan handla om flera olika saker, bland annat:

Att man inte utvecklas längre där man är, taket är nått.

De egna styrkorna och talangerna används inte så mycket som de skulle kunna göra.

Det man gör känns inte längre meningsfullt.

Jobbet tar för mycket tid och energi från annat man vill göra och som är viktigt för att må bra.

Chefen/ledarskapet fungerar inte och gör att man inte trivs.

Det är ingen bra idé att utan en plan kasta iväg en massa ansökningar eller ta mängder av kontakter för att få en snabb lösning. Att öka klarheten i att veta vad man vill är en process som behöver få ta tid. Det är som ett pussel där bit efter bit sakta men säkert ger en uppfattning om helhetsbilden. Mellan bitarna behövs tid för reflektion och kanske samtal med ett bra bollplank.
Se det som en process i tre övergripande steg.

VAD?
Vad kommer jag med i form av främsta styrkor, kompetenser och förmågor? Vad är jag mest intresserad av? Vad kan jag lära av det jag gjort hittills? Hur ser mitt nuläge ut och vilka ramar sätter det för mig i mina val? Vilka är mina värderingar kring arbete och vad som är viktigt? Vad får mig att trivas?

VAR?
Var finns det jag söker och i vilken form? Anställd, egen, konsult eller något annat? Var i landet/världen? Vilken roll/position?

HUR?
Hur hittar jag det jag söker? Vilken strategi fungerar bäst? Hur pratar och skriver jag om mig själv så jag blir tydlig?

Att göra
Börja gärna med att fundera över vilka som är dina främsta styrkor och talanger, sådant du är naturligt bra på. Skriv ner dem och reflektera över dels hur väl de kommer till användning idag, dels hur det skulle kunna se ut om du använde dem fullt ut. Vad skulle du kunna göra då?

Om du både tittar på det du gör idag och det du hittills gjort, när har det känts mest stimulerande och utvecklande? Vad gjorde du då, vilka uppgifter/projekt tog du tag i? Vilka styrkor och förmågor kom till användning? Vad kan det säga om ditt nästa steg?

Gör en plan för att söka jobb. Bestäm hur mycket tid du egentligen kan lägga på sökandet och sätt mål efter det. Sätt upp en tidpunkt för när du vill ha det nya jobbet. De som har ett tidssatt mål får nytt jobb snabbare än de som inte har det. Prata med familj/vänner om ditt projekt så de vet att du behöver lägga tid på detta under ett tag.

Behöver du hjälp med de olika stegen, komma fram till vad du vill, göra en plan och få guidning i processen, hör av dig. Vi har hjälpt 100-tals personer i sina karriärfunderingar, mål och att komma dit man vill.

Skrivet av: Bengt Kallenberg

Läs hela inlägget »

Ledarskap och engagemang!
 
Att ha engagerade medarbetare är en viktig komponent för framgång och bra dynamik i en organisation. Engagerade medarbetare är involverade och entusiastiska för sitt arbete. De bryr sig om organisationens framtid och är därmed också villig att ge det där extra för att bidra. Studier visar också att engagemang ligger hög upp på ledarskapsagendan och har gjort så ett bra tag. Trots det visar en mängd undersökningar att upp till 70% av anställda antingen inte är engagerade eller tom aktivt oengagerade.
 
Hur viktigt är det då? Kan vi inte nå resultat ändå? Visst kan vi det, men studier visare att vi definitivt får ut mer av medarbetare som är engagerade och det gäller allt från till exempel höjd produktivitet, lönsamhet och kvalitet till minskade kostnader för sjukfrånvaro och säkerhetsincidenter.
 
Så vad kan du som ledare då göra för att öka engagemang hos dina medarbetare? Eftersom du som ledare har en viktig roll i detta så finns det en del saker du kan göra:

  1. Som ledare behöver du visa att du värdesätter dina medarbetare. Dialog och förtroende är viktiga komponenter. En bra relation till sin chef har visat sig vara viktigt för att skapa och bibehålla engagemang hos medarbetare.
  2. Finns det möjlighet för mig som medarbetare att utvecklas i jobbet? Brist på utvecklingsmöjligheter har i studier visat sig vara en motivationsdödare. Som ledare behöver du se till att plattformen för utveckling finns och via dialog och coaching veta vad utveckling för varje medarbetare också betyder.
  3. Ledare behöver också kunna förmedla en tydlig vision. Medarbetare vill kunna förstå vad ledningen vill med bolaget – vad bolaget står för, vad det vill uppnå, plan för hur det skall uppnås och hur jag som medarbetare kan bidra till det. Dessutom – att kunna förmedla och förklara hur mitt bidra spelar roll för bolaget och dess framgång är ytterligare en motivationsfaktor att räkna med.
  4. Var tydlig med att förmedla vilka förväntningar du som chef har på mig medarbetare. Det tillsammans med löpande feedback (positiv och konstruktiv) skapar trygghet och fokus. Däremot visar vissa studier på att medarbetare upplever att de ofta får snabb feedback på vad som inte fungerar medans erkännande och positiv feedback inte alls är lika vanligt. Många framgångsrika ledare är duktiga på att ge erkännande och stärka styrkorna regelbundet och ofta.
  5. Samarbete skapar engagemang. Att jobba ihop i team och har förtroendet av samt gott samarbete med andra teammedlemmar är bra för engagemang och prestation. Att känna sig behövd och att andra teammedlemmar bryr sig om mig som medarbetare är har en positiv effekt på engagemanget. Som ledare har du ett ansvar att skapa ett gott klimat och dynamik i dina team.
  6. Folk vill ha tro på och känna stolthet över var de jobbar och vill också känna en tilltro till organisationen och dess ledare. Du som ledare  behöver därför stå för och stå upp för företagets värden – vara ett gott föredöme helt enkelt. Om du som ledare antingen visar på att du inte tror på bolagets verksamhet eller mål alternativt pratar om bolagets värderingar och hur viktiga de är men inte själv lever upp till dem skadas engagemanget och tilltron hos dina medarbetare.

 
Många studier har visat på att en organisation kan få klara konkurrensfördelar genom att ha engagerade medarbetare. Som ledare behöver det därför ligga högt upp på agendan – allt behöver inte göras av dig som ledare men du spelar en väldigt stor roll för att ha ett starkt engagemang i organisationen.

Skrivet av Eva Borgert Palm, 4Focus Leaership and Recruitment

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter