2016 > 03

Är du lycklig? Vad är ens lycka? Hur är det med ditt eget lyckoindex?

Oavsett svaren är chansen att du är lycklig relativt god enligt en rapport som publicerades av FN-nätverket SDSN tidigare i år.
Sverige kvalar in bland topp 10 på listan över världens lyckligaste länder, men har på tre år halkat ner från femte plats till tionde.

Lyckoindex mäts med hjälp av kriterier som BNP, medellivslängd och korruption.
Högst upp på listan återfinns Danmark, Schweiz och Island, längst ner Togo, Syrien och Burundi.

Men hur är de med ditt eget lyckoindex, har det gått upp eller ner senaste åren? Vad är det egentligen som gör oss lyckliga(re)?

Lyckoforskningen har under senare år gått framåt en hel del och kunskapen om vad som får oss att känna oss lyckliga har ökat. Det handlar mer om livstillfredsställelse än lyckorus. Det finns många olika faktorer som påverkar vår lycka, och en ännu större mängd som inte gör det, trots att vi tror det.
Pengar och prylar, status och skönhet är några av de som inte påverkar lycka på ett bestående sätt. Länder som Colombia, Nigeria och Tanzania ligger högre i lyckoindex än vad de borde göra om man ser till materiellt välstånd.

Så vad är det då som ger ökad känsla av lycka, och även mer bestående effekter?

Det som nämns är till exempel:
·      Nära relationer och vänner

·      Att få använda och utveckla sina styrkor och talanger
·      Ha ett arbete

·      Att göra något som känns meningsfullt

·      En aktiv fritid

·      En positiv och öppen ansats till livet

Det som inte ger några bestående effekter är bland annat:
-       jakt på pengar

-       äregirighet

-       utseendefixering

Gallup har gjort omfattande forskning kring vad som händer när vi använder våra främsta talanger och styrkor. Det visar sig att de personer som gör det regelbundet har tre gånger större sannolikhet att rapportera att de har en excellent livskvalitet och sex gånger större sannolikhet att de känner stort engagemnag på sina jobb.

Du kan påverka din lycka

Enligt forskaren Sonja Lyobomirsky kan du påverka 40% av din lycka.
Här är 12 tips från henne:

1) Var tacksam. Tänk det, säg det, skriv ner det.

2) Odla din optimism. Fantisera om drömscenariot för ditt liv.

3) Undvik social jämförelse. Snegla inte på grannens framgång.

4)Välgörenhet. Gör goda gärningar för andra.

5) Vårda relationerna. Investera tid och kraft. Njut av de du har.

6) Öka engagemanget. Var med på de aktiviteter som verkligen engagerar dig och fånga din närvaro.

7) Stanna upp och njut regelbundet.

8) Målfokus. Välj ett par meningsfulla mål som du satsar tid och kraft på att uppnå.

9) Överlevnadsstrategier. Öva dig på att hantera stress och motgångar.

10) Lär dig förlåta.

11) Andlighet. Låt andligheten ta plats in i ditt liv, till exempel genom att läsa mer om andliga frågor.

12) Ta hand om kroppen. Rör på dig, meditera, le, skratta.

Ditt eget lyckoindex

Du kan skapa ett eget lyckoindex genom att välja ut ett antal faktorer du tycker är viktiga för dig för att skapa lycka och välmående. För varje faktor har du en skala 1-10 där 10 står för mycket lycklig och 1 för olycklig. Bestäm på skalan var du befinner dig för respektive faktor och markera det eller skriv ner det. Summera sedan samtliga faktorer och beräkna sedan medelvärdet. Där har du ditt lyckoindex!

Lycka handlar inte om att hinna med allt

Du kommer aldrig att bli klar med allt eller hinna med allt. Många bär på ständig oro för att inte "hinna med allt" men försöker ändå. Att öva sig i att inte "göra saker på snabbaste sätt" och för att inte alltid "hinna mycket" kräver en aktiv handling.

Men förmågan att ta det lugnt, att stanna upp då och då kräver ett beslut. Det kanske handlar om att i perioder låta bli att planera, att inte försöka jaga lyckan. Lycka verkar vara en bieffekt av att göra annat, till exempel vårda relationer, stanna upp då och då eller ta hand om kroppen. Ett sätt kan vara att då och då sätta sig ned två-tre minuter utan att göra något speciellt, bara vara, låta tankarna komma och gå, vara sysslolös, iaktta, närvara. Deepak Chopra menar att vägen till ökat självmedvetande går via att varje dag tillbringa en stund, kanske 30 minuter, i stillhet och tystnad, utan att göra något, läsa något eller lyssna på något.

Det goda samtalet

Ett annat sätt är att söka det goda samtalet. Samtal som är utforskande, utprövande, klargörande. Samtal där tid och rum försvinner, där man ger sig själv och samtalspartnern tid och fokus. Förutom att sådana samtal är betydelsefulla för den personliga mognaden så är de redskap för att stärka gemenskap och relationer. Dialoger leder till upptäckter. Genom att uttala saker högt blir de verkliga.

Uppmärksamma: ditt sätt att samtala med vänner
Reflektera över: vad har goda samtal betytt i ditt liv.
Handla: bestäm tid för kontakt med en god samtalspartner (t.ex en coach)

Tips att gå vidare med

En författare som ofta skriver om långsamheten, flanerandet och reflekterandet är Claes Hylinger. Läs gärna också "Lyckans verktyg" av Sonja Lyobomirsky, ”The Happiness Project” av Gretchen Rubin eller ”Happier” av Tal Ben-Shahar.

Vill du veta mer om vilka dina främsta talanger och styrkor är och hur du kan utveckla dem så ta en kontakt ett StrengthsFinder-test och några goda samtal.

Skrivet av: Bengt Kallenberg

Läs hela inlägget »

Att få andra att växa, att sätta ihop bra och effektiva team som uppnår uppsatta mål och åstadkommer riktigt bra resultat är viktiga ansvarsområden för dig som ledare. Att leda andra är både rolig och utvecklande men ibland även en utmanade och svår uppgift. Så vad gör då framgångsrika ledare? Gör de alla samma sak? Nej, men enligt en Gallup undersökning så finns det några saker som de faktiskt alla gör.

  1. De fokuserar på styrkor – de är medvetna om sina egna styrkor, utvecklar och använder sig av dem. De har också förmåga att se, utveckla och uppskatta sina medarbetares styrkor. Genom att ha fokus och utveckla sina styrkor så kan vi bli riktigt bra på saker.
  2. De fokuserar på engagemang – de bygger en kultur som baseras på förtroende och samarbete, de bryr sig om varje individ, får dem att växa och kan förstå och tillgodose vad varje individ behöver. Det finns en fantastisk kraft i ett start engagemang.
  3. De fokuserar på resultat – de är tydliga med sina förväntningar och vilka mål som skall uppnås, de mäter och följer upp samt ser även till att ge feedback och coaching regelbundet.

 
Andra studier visar också på att det finns skillnader mellan fantastiska ledare och bra ledare.

  • De fokuserar på företagets framgång i mycket större utsträckning än på sin egen framgång. Det finns ett stort mått av ödmjukhet hos dessa ledare.
  • De fokuserar på långsiktighet – de inser att ”quick-fix” inte fungerar för att bygga framgång och är därmed beredda att lägga ner ordentligt arbete för att åstadkomma resultat på lång sikt. På vägen dit kan de uppleva både hinder och bakslag men lär sig av dem genom att analysera vad de behöver göra annorlunda. De skyller inte på andra utan funderar på vad de själva kan förbättra.
  • De fokuserar på hur de på bästa sätt kan matcha individers kompetens och styrkor med företagets strategier för att bli så konkurrenskraftiga som möjligt.
  • De har förmågan att anpassa sitt beteende till sina medarbetare för att skapa bästa möjliga gruppdynamik. En passiv grupp kan t.ex. behöva en mer extrovert ledare medan en mer proaktiv och motiverad grupp kan prestera än bättre med en något mindre extrovert ledare.

Som ledare behöver vi hela tiden utveckla oss, reflektera över våra styrkor och när vi kan behöva söka hjälp. För även fast vi kan göra en hel del saker själva så vet fantastiska ledare också när de behöver be om hjälp och förstår hur de på bästa sätt använder sig av alla i gruppen.

Skrivet av: Eva Borgert Palm

Läs hela inlägget »

En ny undersökning om arbetslivets värderingar, gjord av konsult- och analysföretaget Kairos Future, visar att vi svenskar börjar förändra våra tankar kring vad som är de viktigaste kraven på ett bra jobb.

I närmare 20 år har trevliga arbetskamrater, intressanta arbetsuppgifter och en bra chef legat högst på listan över vad som är viktigt för ett bra jobb. I 2015 års mätning toppas listan av fast anställning, trevliga arbetskamrater och mycket semester. En bra chef ligger som bubblare på en fjärde plats.

Under mina många år som rekryterare har jag som svar på frågan ”Vad är relevant för dig i ditt nästa jobb” ofta fått svaret ”Intressanta och utvecklande arbetsuppgifter” som en av de viktigaste parametrarna. Mycket riktigt har den i många år legat som nummer två i dessa undersökningar men nu i den senaste undersökningen finns den inte med bland topp fem kraven på ett bra jobb. 

Generation Ordning, födda i slutet av 80-talet och en bit in på 90-talet, har börjat etablera sig på arbetsmarknaden och ställer andra krav på arbetsgivare och jobb än vad tidigare generationer har gjort. Trygghet i anställningen och en bra balans mellan arbete och fritid värdesätts högt.

Något att tänka på, både för oss som jobbar med rekrytering med också för arbetsgivare som önskar attrahera medarbetare i den nya generationen.  

Författat av: Ulrika Falk 

Läs hela inlägget »

Vad är det som gör en god ledare? Vad är ”receptet”? Några menar att det är avgörande med en stark karisma, en social förmåga och också förmåga att påverka andra. Andra menar att ledaren skall vara trygg, stabil och en ha förmåga att få andra att känna sig litade på och trygga med. En tredje kanske menar att tydlighet, sätta mål och att vara beslutsam är de mest framgångsrika egenskaperna.

Det kan hända att de har rätt i allt detta.

Men jag har funderat om inte också det goda omdömet borde vara en faktor att ta hänsyn till. En ledare som har förmåga att påverka andra och har en stark karisma, men som saknar gott omdöme, måste vara en gigantisk riskfaktor. Egentligen kanske ”det goda omdömet” borde komma på första plats i kravprofilen. Det som borde viktas högst?

Fast vad menas med gott omdöme? Kan det vara olika beroende på vem man frågar?
Ja, det kan det kanske. Det finns också en del forskning kring detta, där man menar att ett gott omdöme får man genom erfarenhet. D v s utan erfarenhet, inte det säkraste omdömet.

Groopman heter en läkare som började fundera kring detta, dels om goda omdömen gjordes bäst om man kunde lägga känslorna åt sidan, dels om man kunde ha ett gott omdöme utan erfarenhet. Hans forskning visade att de bästa besluten och de rättaste diagnoserna fattades och ställdes av dem som både kunde använda sin medkänsla och sin tidigare erfarenhet.

Han visade hur det goda omdömet förutsätter ett uppövat mönsterigenkännande, men också ett ständigt kritiskt, kreativt ifrågasättande av mönstrens passform i det enskilda fallet, något som han fann hos de riktigt skickliga läkarna. Användbara redskap för att förbättra denna egenskap finner Groopman inom kognitiv psykologi, men han pekar också mot berättelsen (om misslyckanden och triumfer) som den ultimata inlärningsformen. Berättelsen är den viktigaste mönsterformen i människans försök att bringa ordning i världen. Vi dras till berättelser och vi minns genom berättelser.

Om man kopplar detta till hur man blir en god ledare med ett gott omdöme vad bör man göra då? Fortsätt att dela med dig av dina misslyckanden men också dina framgångar. Var kritiskt, kreativt ifrågasättande mot dig själv, så att du inte hamnar i fällan att ha en bekväm förutfattad mening om sakers tillstånd utan att egentligen veta. Ha också ett inkännande av hur andra runt omkring dig blir påverkade av dina beslut.

Men kom ihåg! Det finns inte bara en rätt formel för det goda ledarskapet, även prickiga kaniner har sin plats.

Författat av: Åsa Bergman Målbäck

Läs hela inlägget »

Ledarskap och engagemang!
 
Att ha engagerade medarbetare är en viktig komponent för framgång och bra dynamik i en organisation. Engagerade medarbetare är involverade och entusiastiska för sitt arbete. De bryr sig om organisationens framtid och är därmed också villig att ge det där extra för att bidra. Studier visar också att engagemang ligger hög upp på ledarskapsagendan och har gjort så ett bra tag. Trots det visar en mängd undersökningar att upp till 70% av anställda antingen inte är engagerade eller tom aktivt oengagerade.
 
Hur viktigt är det då? Kan vi inte nå resultat ändå? Visst kan vi det, men studier visare att vi definitivt får ut mer av medarbetare som är engagerade och det gäller allt från till exempel höjd produktivitet, lönsamhet och kvalitet till minskade kostnader för sjukfrånvaro och säkerhetsincidenter.
 
Så vad kan du som ledare då göra för att öka engagemang hos dina medarbetare? Eftersom du som ledare har en viktig roll i detta så finns det en del saker du kan göra:

  1. Som ledare behöver du visa att du värdesätter dina medarbetare. Dialog och förtroende är viktiga komponenter. En bra relation till sin chef har visat sig vara viktigt för att skapa och bibehålla engagemang hos medarbetare.
  2. Finns det möjlighet för mig som medarbetare att utvecklas i jobbet? Brist på utvecklingsmöjligheter har i studier visat sig vara en motivationsdödare. Som ledare behöver du se till att plattformen för utveckling finns och via dialog och coaching veta vad utveckling för varje medarbetare också betyder.
  3. Ledare behöver också kunna förmedla en tydlig vision. Medarbetare vill kunna förstå vad ledningen vill med bolaget – vad bolaget står för, vad det vill uppnå, plan för hur det skall uppnås och hur jag som medarbetare kan bidra till det. Dessutom – att kunna förmedla och förklara hur mitt bidra spelar roll för bolaget och dess framgång är ytterligare en motivationsfaktor att räkna med.
  4. Var tydlig med att förmedla vilka förväntningar du som chef har på mig medarbetare. Det tillsammans med löpande feedback (positiv och konstruktiv) skapar trygghet och fokus. Däremot visar vissa studier på att medarbetare upplever att de ofta får snabb feedback på vad som inte fungerar medans erkännande och positiv feedback inte alls är lika vanligt. Många framgångsrika ledare är duktiga på att ge erkännande och stärka styrkorna regelbundet och ofta.
  5. Samarbete skapar engagemang. Att jobba ihop i team och har förtroendet av samt gott samarbete med andra teammedlemmar är bra för engagemang och prestation. Att känna sig behövd och att andra teammedlemmar bryr sig om mig som medarbetare är har en positiv effekt på engagemanget. Som ledare har du ett ansvar att skapa ett gott klimat och dynamik i dina team.
  6. Folk vill ha tro på och känna stolthet över var de jobbar och vill också känna en tilltro till organisationen och dess ledare. Du som ledare  behöver därför stå för och stå upp för företagets värden – vara ett gott föredöme helt enkelt. Om du som ledare antingen visar på att du inte tror på bolagets verksamhet eller mål alternativt pratar om bolagets värderingar och hur viktiga de är men inte själv lever upp till dem skadas engagemanget och tilltron hos dina medarbetare.

 
Många studier har visat på att en organisation kan få klara konkurrensfördelar genom att ha engagerade medarbetare. Som ledare behöver det därför ligga högt upp på agendan – allt behöver inte göras av dig som ledare men du spelar en väldigt stor roll för att ha ett starkt engagemang i organisationen.

Skrivet av Eva Borgert Palm, 4Focus Leaership and Recruitment

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter