2017 > 08

Som chef har du säkerligen många gånger suttit med ett tomt papper framför dig med syfte att göra en kravprofil på den medarbetare du söker efter. HR-avdelningen ber dig fylla i allt möjligt, som arbetsuppgifter, bakgrund till rekryteringen, beskrivning av förväntningar och framtida utmaningar. Dessutom ber de dig beskriva vilka personliga egenskaper hen skall besitta för att klara jobbet bra. Det kan kännas svårt och komplext och ”man vill ju inte missa någon bra person om man snävar in kravprofilen för mycket”.
 
Om man tittar på platsannonser idag, så ser man att utåtriktade, flexibla, nytänkande och beslutskraftiga, självständiga individer toppar listan på efterfrågad personlighet. Det kan vara så att man i många fall behöver dessa egenskaper, men det tål att tänkas igenom ett varv till. Inte är det väl så i vårt samhälle att vi bara behöver de extroverta personligheterna…(det är ett annat blogginlägg)?
 
Låt oss säga att vi bestämmer oss för att vi vill ha det som de flesta andra också efterfrågar. Vad innebär det för risker? Finns det någon risk med att vara allt ovanstående som låter så positivt? Ja, det gör det faktiskt. Alla våra egenskaper har för- och nackdelar beroende på situation och uppgift. För oss alla. Det innebär att den av oss som stolt säger att ”jag har utvecklat mig så mycket att jag inte har några dåliga sidor” kanske inte i alla delar har full självinsikt. Jag hävdar att vi alla hamnar i lägen då vi inte är särskilt bra. Man kan sträva efter att försöka undvika att hamna där, men då behöver man känna till vad som kan vara risken med ens – för de mesta – positiva egenskaper.
 
Vi tittar på en tänkt definition på Extrovert/utåtriktad (hämtat från ”Gaurudas KompetensProfil”):
”En person som är social och utåtriktad samt har lätt att knyta nya kontakter”.
 
Risk: Var observant på om personens sociala förhållningssätt är ändamålsenligt i arbetet eller om det handlar om ett behov av att stå i centrum och få uppmärksamhet, vilket kan ta mycket tid i anspråk.
 
Flexibel:
”En flexibel person med förmåga att tänka och agera utanför etablerade regler och ramar. Kan lätt anpassa sig till ändrade omständigheter.”
 
Risk: Var observant på om personen är alltför ostrukturerad och har svårt att följa nödvändiga ramar och regelverk. Var även observant om systemflexibiliteten är konstruktiv eller tar sig obstinata uttryck.    
 
Nytänkande/abstrakt tänkande:
”En person som gärna arbetar med nya idéer och problemställningar och med förmåga att använda sig av abstrakta begrepp, teorier och modeller i sin uppgiftslösning.”
 
Risk: Var observant på om personen har svårt att realisera sina idéer och har alltför svårt att konkretisera tankar och förslag.
 
Beslutskraftig/riskvillig:
”En snabb beslutsfattare som vågar ta risker när det behövs och även i situationer när informationen är begränsad”.
 
Risk: Var observant på om personen ofta tar impulsiva beslut och vilka konsekvenser detta leder till samt vilken typ av beslut det gäller.
 
Självständig:
”En självständig person kan agera oberoende av andras uppbackning och stöd och söker inte godkännande för sitt handlande hos andra”.
 
Risk: Var observant på om personen har svårt för att se att andra kan ha behov av stöd och uppbackning när behovet inte finns där för egen del. Risk finns också att personen inte stämmer av och förankrar viktiga beslut.
 
Listan kan göras ännu längre av alla personliga egenskaper som finns, men vi stannar där. Fundera gärna på vilka egenskaper du har och vad du bär med dig för risker. Du kommer att ha lättare att undvika situationer där ditt riskbeteende blir starkt och du kan också ibland känna igen ditt eget riskbeteende när det är på väg att inträffa. I vissa lägen kan det vara bra att omge sig med personer som är ens motsatts och som kan hjälpa en med det som kan vara svårt. T ex för en mycket nytänkande och kreativ person, kan det vara bra att omge sig med personer som har lätt för att realisera och konkret få saker att hända genom att skapa ordning, reda och systematik.
 
Om vi återvänder till din rekrytering och din kravprofil – skriv först upp de positiva egenskaper du tror att den här personen behöver för sitt jobb. Fundera sedan över vilka eventuella risker dessa kommer med. Har du svårt att se vilka det skulle kunna vara?

Vi finns här och hjälper dig, om du vill.

                                              

Läs hela inlägget »

Semestertider är ofta en källa till reflektion över hur man har det. Inte alldeles sällan bestämmer man sig kanske för att vilja göra något nytt vad gäller arbete. Det svåra kan vara att veta riktigt vad. Det är ofta då man hör av sig till oss. För att vi på bästa sätt skall kunna hjälpa dig, är det bra om du tar dina funderingar ett steg till. Att t ex fundera på vad som faktiskt är det som gör att du trivs idag. Det är en bra utgångspunkt till att tänka vad nästa arbete bör innehålla för olika faktorer.

Som en liten ”igångsättare” för reflektioner har SCB gjort en undersökning om vad som gör oss nöjda på arbetet. Glädjande är att hela sju av tio som arbetar känner sig nöjda och bara en av tio är missnöjd. Håll till godo:

”Sverige finns ungefär fem miljoner personer som jobbar. Arbetet och arbetsplatsen är viktiga delar i livet och påverkar hur vi mår. I en studie fann forskare att hur vi mår på jobbet påverkar hur vi mår i allmänhet medan det motsatta förhållandet inte verkar lika självklart.

I den här artikeln tittar vi på vilka som är nöjda med sitt arbete och vilka faktorer som spelar roll för att vi ska vara nöjda med jobbet. Underlaget kommer från Arbetsmiljöundersökningen. I undersökningen finns frågor kring arbetsmiljö, besvär man kan få av arbetet och om upplevelsen av arbetet. En fråga är om man är nöjd eller missnöjd med arbetet i stort.

Kvinnor och män lika nöjda
Hur är det då med nöjdheten i det stora hela bland dem som arbetar? Bra, skulle nog svaret bli, då sju av tio som jobbar är nöjda med sitt arbete medan en av tio är missnöjd. Så har det sett ut under hela 2000-talet. År 2009 nåddes en toppnotering då 78 procent var nöjda med arbetet i stort. Kvinnor och män är nöjda i lika stor utsträckning. Är du 30 år eller äldre finns det en större chans att du i det stora hela är nöjd med arbetet än om du är yngre än 30 år. Din inkomst tycks betyda en del för hur nöjd du är eftersom det bland dem med hög inkomst finns en större andel som är nöjda än bland dem med lägre inkomst. Här bör noteras att den som är äldre också i större utsträckning har högre lön och vice versa.

Andelen nöjda skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper. Jobbar du som barnmorska eller civilingenjör är chansen stor att du är nöjd. Inom dessa yrken är 85 procent i det stora hela nöjda med arbetet. Andra yrken där det finns en stor del nöjda är till exempel chefer för särskilda funktioner, sjukgymnaster och dataspecialister. Är du däremot städare är sannolikheten mindre att du är nöjd med jobbet, knappt 60 procent är nöjda.

Meningsfullt arbete viktigt för nöjdheten
Vad är det som spelar roll för hur nöjd du är med jobbet? I Arbetsmiljö-undersökningen finns det flera frågor kring upplevelsen av arbetet. Vi använder dessa för att undersöka sambanden mellan hur nöjd du är på jobbet och andra upplevelser av arbetet.

Bland alla som arbetar ser vi att nöjda i något större utsträckning upplever att de har ett meningsfullt arbete, är nöjda med sina arbetstider och har ett omväxlande arbete. Sambanden är dock ganska svaga, vilket kan bero på att olika faktorer kan vara olika viktiga för olika grupper och därmed ta ut varandra.

Nöjda med jobbet har mindre besvär med arbetsmiljön
Andel sysselsatta som har olika typer av besvär varje vecka bland personer som är nöjda/missnöjda med arbetet i stort, 2011–2015.

Bland personer som är nöjda med sitt arbete i stort känner sig tre av tio trötta och håglösa, medan sju av tio av de som är missnöjda med arbetet känner likadant.
Vilka faktorer som är viktiga för hur nöjd man är skiljer sig åt mellan olika yrken. Det ser vi när vi tittat närmare på 28 olika yrkesgrupper och olika faktorer som har med arbetet att göra. Sambandet mellan nöjdhet och meningsfullhet syns dock mer eller mindre i majoriteten av yrkesgrupperna. Sambandet är mer tydligt bland ingenjörer som ligger i toppen bland yrken med störst andel nöjda. Vi ser det också bland lager- och transportassistenter med lägst andel nöjda, hälften av dem upplever inte sitt arbete som meningsfullt.

Vi kan också se att arbetstider tycks ha ett tydligare samband med hur nöjd man är med arbetet bland lager- och transportassistenter och även bland stä­dare. Vidare finns ett visst samband mellan nöjdheten och att ha respektive inte ha inflytande bland barnmorskor och sjuksköterskor med särskild kompetens, psykologer och socialsekreterare.

Sex av tio missnöjda känner olust inför jobbet
Arbetsmiljöförhållanden bland nöjda är bättre än bland missnöjda. Det kan handla om olika känslor inför arbetet som till exempel olust att gå till jobbet och olika besvär som huvudvärk eller att känna sig uttröttad i kroppen. Skillnaderna mellan nöjda och missnöjda är relativt stora och det är en betydligt mindre andel av de personer som är nöjda med jobbet som har problem jämfört med de missnöjda. Detta gäller alla typer av besvär som vi har tittat på. Den största skillnaden finns när det gäller olust att gå till arbetet. Sex av tio som är missnöjda med arbetet i stort känner olust att gå till jobbet medan en av tio som är nöjd känner olust. Intressant att notera är att även bland de som är nöjda med jobbet är det fyra av tio som varje vecka är uttröttad i kroppen eller inte kan koppla bort tankarna på jobbet under fritiden.

Vem är mest nöjd med jobbet?
Vi har tittat på de allra bästa förutsättningarna för att vara nöjd med jobbet på det stora hela. Vilket yrke ska man ha, hur gammal ska man vara och var bör man bo?
Mest nöjd hade en person med följande egenskaper varit:

  • kvinna
  • 64 år
  • arbetar inom landstinget
  • bor i Västerbotten
  • har eftergymnasial utbildning
  • arbetar inom ett fritt kreativt eller idrotts­relaterat yrke och har gjort så i 28 år.”
Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter