Viljan att lära

Definitionen på ”Lärande” är enligt Wikipedia: ”Lärande kan definieras som ’varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande’.

En av många ansedd bristfällig och väl förenklad förklaring. Lärande innebär väldigt olika saker beroende vem vi är, vad vi har för syften, värderingar och vilket sammanhang vi använder ordet i.”.

Under sommaren har jag haft anledning att reflektera över varför det ibland är så svårt att lära sig nya saker, medan andra går som en dans. Anledningen till varför jag började fundera på ämnet var för att jag bestämde mig för att lära mig att crawla. På riktigt. Inte bara lite vevande med armarna i 5 simtag för att sedan avsluta flåsandes för att jag aldrig lärt mig riktigt hur man kan andas samtidigt. Sagt och gjort.

Med pedagogisk f d tävlingssimmerska skulle jag då skrida till verket med en konkret simlektion. Jag såg fram emot detta enormt och studerade till och med olika instruktionsvideos på nätet. Jag var entusiastisk över uppgiften. Det gick fantastiskt bra och det var väldigt, väldigt roligt. Nu behöver jag bara öva på det jag lärt mig för att få in det mer naturligt utan att behöva tänka så mycket under tiden.

Under ungefär samma tidpunkt som lärandet av att crawla, skulle jag göra min egen bokföring. I mina ögon en rätt tråkig sysselsättning. Varje gång som jag skall göra denna bokföring, stöter jag på patrull. Patrull i den bemärkelsen att jag alltid gör fel någonstans. Det tar enormt mycket tid att hitta var felet är för att ordna upp det. När jag träffar min revisor berättar han – också väldigt pedagogiskt – hur jag ska göra och varför och sedan utför jag ju bokföringen löpande utan att någonsin lära mig hur det ska vara. Jag glömmer bort hela tiden.

Dessa två saker handlar inte om att man behöver ha någon särskild intelligens för själva inlärandet. Det räcker med att vara normalbegåvad. Man behöver uppenbarligen inte vara under en viss ålder heller. Nej, den stora skillnaden är viljan att lära, hur intresserad du är av det du skall lära dig. Du måste känna att det i någon mening ger dig något, kanske skall det till och med vara kul. Ju roligare, desto lättare. Eller åtminstone blir det lättare att lägga ned en massa tid på att lära in.

Vart vill jag komma med det här då? Jo!

När du skall rekrytera – leta inte bara efter den som ser ut att ha rätt erfarenhet och kompetens. Leta efter den som vill, är intresserad och tycker att det är kul.
När du ska ge en medarbetare en större utmaning – titta mer på viljan och förmågan, än tidigare erfarenheter.

Innan du tackar jag till nästa jobb – ställ dig först frågan: Kommer jag att tycka att det här är kul?

Skrivet av: Åsa Bergman Målbäck

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln